Språkinlärning

Home  >   50språk   >   svenska   >   punjabi   >   Innehållsförteckning


7 [sju]

Tal

 


7 [ਸੱਤ]

ਸੰਖਿਆਂਵਾਂ

 

 
Jag räknar:
ਮੈਂ ਗਿਣਦਾ / ਗਿਣਦੀ ਹਾਂ।
maiṁ giṇadā/ giṇadī hāṁ.
ett, två, tre
ਇੱਕ,ਦੋ,ਤਿੰਨ
Ika,dō,tina
Jag räknar till tre.
ਮੈਂ ਗਿਣਦਾ / ਗਿਣਦੀ ਹਾਂ।
maiṁ giṇadā/ giṇadī hāṁ.
 
 
 
 
Jag räknar vidare:
ਮੈਂ ਅੱਗੇ ਗਿਣਦਾ / ਗਿਣਦੀ ਹਾਂ।
Maiṁ agē giṇadā/ giṇadī hāṁ.
fyra, fem, sex,
ਚਾਰ,ਪੰਜ,ਛੇ
Cāra,paja,chē
sju, åtta, nio
ਸੱਤ,ਅੱਠ,ਨੌਂ
sata,aṭha,nauṁ
 
 
 
 
Jag räknar.
ਮੈਂ ਗਿਣਦਾ / ਗਿਣਦੀ ਹਾਂ।
maiṁ giṇadā/ giṇadī hāṁ.
Du räknar.
ਤੂੰ ਗਿਣਦਾ / ਗਿਣਦੀ ਹੈਂ।
Tū giṇadā/ giṇadī haiṁ.
Han räknar.
ਉਹ ਗਿਣਦਾ ਹੈ।
Uha giṇadā hai.
 
 
 
 
Ett. Den första.
ਇੱਕ। ਪਹਿਲਾ / ਪਹਿਲੀ / ਪਹਿਲੇ।
Ika. Pahilā/ pahilī/ pahilē.
Två. Den andra.
ਦੋ। ਦੂਜਾ / ਦੂਜੀ / ਦੂਜੇ।
Dō. Dūjā/ dūjī/ dūjē.
Tre. Den tredje.
ਤਿੰਨ। ਤੀਜਾ / ਤੀਜੀ / ਤੀਜੇ।
Tina. Tījā/ tījī/ tījē.
 
 
 
 
Fyra. Den fjärde.
ਚਾਰ। ਚੌਥਾ / ਚੌਥੀ / ਚੌਥੇ।
Cāra. Cauthā/ cauthī/ cauthē.
Fem. Den femte.
ਪੰਜ। ਪੰਜਵਾਂ / ਪੰਜਵੀਂ / ਪੰਜਵੇਂ।
Paja. Pajavāṁ/ pajavīṁ/ pajavēṁ.
Sex. Den sjätte.
ਛੇ। ਛੇਵਾਂ / ਛੇਵੀਂ / ਛੇਵੇਂ
Chē. Chēvāṁ/ chēvīṁ/ chēvēṁ
 
 
 
 
Sju. Den sjunde.
ਸੱਤ। ਸੱਤਵਾਂ / ਸੱਤਵੀਂ / ਸੱਤਵੇਂ।
sata. Satavāṁ/ satavīṁ/ satavēṁ.
Åtta. Den åttonde.
ਅੱਠ। ਅੱਠਵਾਂ / ਅੱਠਵੀਂ / ਅੱਠਵੇਂ।
Aṭha. Aṭhavāṁ/ aṭhavīṁ/ aṭhavēṁ.
Nio. Den nionde.
ਨੌਂ। ਨੌਂਵਾਂ / ਨੌਂਵੀਂ / ਨੌਂਵੇਂ।
Nauṁ. Naunvāṁ/ naunvīṁ/ naunvēṁ.
 
 
 
 
 


Tänkande och språk

Vårt tänkande är beroende av vårt språk. När vi tänker, "talar" vi med oss själva. Därför påverkar vårt språk saker och ting. Men kan vi alla tycka likadant trots olika språk? Eller tänker vi olika för att vi talar olika? Varje folkslag har sin egen vokabulär. I vissa språk saknas vissa ord. Det finns folkslag som inte skiljer mellan grönt och blått. De använder samma ord för båda färgerna. Och de har svårare att identifiera färgerna! De kan inte identifiera olika nyanser eller sekundära färger. De har problem med att beskriva färger. Andra språk har bara ett fåtal ord för siffror. De som talar dessa språk är inte så bra på att räkna. Det finns också språk som inte känner igen vänster och höger. Här talar människor om norr och söder, öster och väster. De har en mycket bra geografisk orientering. Men de förstår inte termerna höger och vänster. Naturligtvis är det inte bara vårt språk som påverkar vårt tänkande. Vår miljö och vardag formar också våra tankar. Så vilken roll spelar språket? Sätter det gränser för våra tankar? Eller har vi bara ord för vad vi tänker? Vad är orsak, vad är verkan? Alla dessa frågor förblir obesvarade. De håller hjärnforskare och lingvister sysselsatta. Men denna fråga berör oss alla… Du är vad du talar?!

Gissa språket!

______ är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det tillhör den nordgermanska språkfamiljen. Det betyder att det är besläktat med svenska och norska. Vokabulären i dessa tre språk är nästan identisk. Om en person talar ett av språken, kan han också förstå de andra två. Därför finns det vissa tvivel om att de skandinaviska språken är olika språk. De skulle bara kunna vara regionala former av ett enda språk. ______n själv är uppdelad i många olika dialekter.

Men dessa ersätts alltmer av standardspråket. Trots detta uppstår nya dialekter, särskilt i städerna. De kallas sociala dialekter. I sociala dialekter avslöjar uttalet av ord ålder och social status för den som talar. Detta fenomen är typiskt för det ______ språket. Det är mycket mindre distinkt i andra språk. Detta gör ______n till ett särskilt spännande språk.

 

Downloads are FREE for private use, public schools and for non-commercial purposes only!
LICENCE AGREEMENT. Please report any mistakes or incorrect translations here.
© Copyright 2007 - 2016 Goethe Verlag Starnberg and licensors. All rights reserved.
Contact
book2 svenska - punjabi för nybörjare