svenska » hebreiska | 34 [trettiofyra] | På tåget

‫34 [שלושים וארבע]‬ ‫ברכבת‬

34 [shloshim w'arba] barakevet

Är det där tåget till Berlin?	‫האם זו הרכבת לברלין?‬; ha'im zo/zu harakevet l'berlin?
När avgår tåget?	‫באיזו שעה יוצאת הרכבת?‬; b'eyzo sha'ah yotse't harakevet?
När kommer tåget fram till Berlin?	‫באיזו שעה מגיעה הרכבת לברלין?‬; b'eyzo sha'ah megi'ah harakevet l'berlin?
Ursäkta, kann jag få komma förbi?	‫סליחה, אפשר לעבור?‬; slixah, efshar la'avor?
Jag tror, att det här är min plats.	‫סליחה, זה המקום שלי.‬; slixah, zeh hamaqom sseli.
Jag tror, att ni sitter på min plats.	‫סליחה, את / ה יושב / ת במקום שלי.‬; slixah, atah/at yoshev/yoshevet bamaqom sseli.
Var är sovvagnen?	‫היכן נמצא קרון השינה?‬; heykhan nimtsa qaron hasheynah?
Sovvagnen är i slutet av tåget.	‫קרון השינה נמצא בקצה הרכבת.‬; qaron hasheynah nimtsa biqtseh harakevet.
Och var är restaurangvagnen? – I början.	‫היכן נמצא קרון המסעדה? בתחילת הרכבת.‬; heykhan nimtsa qaron hamis'adah? b'txilat harakevet.
Kan jag få sova nederst?	‫אוכל לישון למטה?‬; ukhal lishon l'matah?
Kan jag få sova i mitten?	‫אוכל לישון באמצע?‬; ukhal lishon ba'emtsa?
Kan jag få sova överst?	‫אוכל לישון למעלה?‬; ukhal lishon l'ma'lah?
När är vi vid gränsen?	‫מתי נגיע לגבול?‬; matai nagia lagvul?
Hur lång tid tar resan till Berlin?	‫כמה זמן אורכת הנסיעה לברלין?‬; kamah zman orekhet han'sia'h l'berlin?
Är tåget försenat?	‫האם הרכבת מאחרת?‬; ha'im harakevet me'axeret?
Har ni något att läsa?	‫יש לך משהו לקרוא?‬; yesh lekha/lakh mash'hu liqro?
Kan man få något att äta och dricka här?	‫אפשר לקנות כאן משהו לאכול ולשתות?‬; efshar liqnot ka'n mash'hu l'ekhol w'lishtot?
Skulle ni kunna väcka mig klockan 7?	‫תוכל / י להעיר אותי בשעה שבע?‬; tukhal/tukhli l'ha'ir oti b'sha'ah sheva?

Utvecklingen av språket

Varför vi talar med varandra är uppenbart. Vi vill utbyta idéer och förstå varandra. Var språk har sitt ursprung är mindre tydligt. Det finns olika teorier om detta. Det som är säkert är att språk är en mycket gammal företeelse. Vissa fysiska drag var en förutsättning för att tala. De var nödvändiga för oss för att forma ljud. Människor så långt tillbaka som neandertalarna hade förmågan att tillämpa sin röst. På detta sätt kunde de särskilja sig från djur. Dessutom var en hög, bestämd röst viktig för att försvara sig. En person kunde hota eller skrämma fiender med den. På den tiden kunde man redan göra verktyg och elden hade upptäckts. Denna kunskap måste föras vidare på något sätt. Talet var också viktigt för att jaga i grupp. Så tidigt som för 2 miljoner år sedan fanns det en enkel förståelse mellan människor. De första språkliga elementen var tecken och gester. Men människor ville kunna kommunicera i mörker också. Ännu viktigare, de hade behov av att tala med varandra utan att titta. Därför utvecklades rösten och den ersatte gesterna. Språket i dagens mening är minst 50.000 år gammalt. När homosapiens lämnade Afrika, distribuerade de språk över hela världen. Språken separerades från varandra i de olika regionerna. Det vill säga, olika språkfamiljer kom till. Men de innehöll bara grunderna till ett språksystem. De första språken var mycket mindre komplicerade än språk idag. De vidareutvecklades genom grammatik, fonologi och semantik. Man skulle kunna säga att olika språk har olika lösningar. Men problemet var alltid detsamma: Hur visar jag vad jag tänker?