svenska » nederländska | 18 [arton] | Städning

18 [achttien] Grote schoonmaak

Idag är det lördag.	Vandaag is het zaterdag.
Idag har vi tid.	Vandaag hebben we tijd.
Idag städar vi lägenheten.	Vandaag maken we het huis schoon.
Jag städar badrummet.	Ik maak de badkamer schoon.
Min man tvättar bilen.	Mijn man wast de auto.
Barnen tvättar cyklarna.	De kinderen maken de fietsen schoon.
Farmor / mormor vattnar blommorna.	Grootmoeder geeft de planten water.
Barnen städar barnkammaren.	De kinderen ruimen de kinderkamer op.
Min man städar sitt skrivbord.	Mijn man ruimt zijn bureau op.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen.	Ik doe de was in de wasmachine.
Jag hänger upp tvätten.	Ik hang de was op.
Jag stryker tvätten.	Ik strijk de kleren.
Fönstren är smutsiga.	De ramen zijn vuil.
Golvet är smutsigt.	De vloer is vuil.
Porslinet är smutsigt.	De afwas is vuil.
Vem putsar fönstren?	Wie maakt de ramen schoon?
Vem dammsuger?	Wie stofzuigt?
Vem diskar?	Wie doet de afwas?

Modersmål? Fadersmål?

Som barn, av vem lärde du dig ditt språk? Du kommer säkert att säga: Av mamma! De flesta människor i världen tror det. Termen ‘modersmål’ finns i nästan alla nationer. Engelskan såväl som kinesiskan känner till den. Kanske för att mödrar tillbringar mer tid med barnen. Men färska studier har kommit fram till andra resultat. De visar att vårt språk oftast är våra fäders språk. Forskare undersökte genetiskt material och blandade stammars språk. I sådana stammar kommer föräldrarna från olika kulturer. Dessa stammar har sitt ursprung för tusentals år sedan. Stora migrationsströmmar var orsaken till detta. Det genetiska materialet från dessa blandade stammar analyserades genetiskt. Sedan jämfördes det med stammens språk. De flesta stammar talar sina manliga förfäders språk. Det betyder att landets språk kommer från Y-kromosomen. Så männen tog med sig sitt språk till främmande länder. Och kvinnorna där antog sedan männens nya språk. Men till och med idag har fäder en stor påverkan på vårt språk. Därför att när bebisar lär sig är de inriktade mot sina fäders språk. Fäder talar betydligt mindre med sina barn. Den manliga meningsstrukturen är också enklare än den kvinnliga. Därför passar faderns språk bättre för bebisar. Det överbelastar dem inte och är lättare att lära sig. Det är därför barn föredrar att imitera ‘pappa’ när de talar, hellre än ‘mamma’. Senare formar moderns vokabulär barnets språk. På så sätt påverkar både mödrar och fäder vårt språk. Så det borde heta föräldraspråk!