svenska » koreanska | 71 [sjuttioett] | vilja något

71 [일흔하나] 뭘 원해요

71 [ilheunhana] mwol wonhaeyo

Vad vill ni?	당신은 뭘 하기를 원해요?; dangsin-eun mwol hagileul wonhaeyo?
Vill ni spela fotboll?	당신은 축구하기를 원해요?; dangsin-eun chugguhagileul wonhaeyo?
Vill ni besöka vänner?	당신은 친구를 방문하기를 원해요?; dangsin-eun chinguleul bangmunhagileul wonhaeyo?
vilja	원해요; wonhaeyo
Jag vill inte komma för sent.	저는 늦게 도착하는 것을 원하지 않아요.; jeoneun neujge dochaghaneun geos-eul wonhaji anh-ayo.
Jag vill inte gå dit.	저는 거기 가는 것을 원하지 않아요.; jeoneun geogi ganeun geos-eul wonhaji anh-ayo.
Jag vill gå hem.	저는 집에 가기를 원해요.; jeoneun jib-e gagileul wonhaeyo.
Jag vill stanna hemma.	저는 집에 있기를 원해요.; jeoneun jib-e issgileul wonhaeyo.
Jag vill vara ensam.	저는 혼자 있기를 원해요.; jeoneun honja issgileul wonhaeyo.
Vill du stanna här?	당신은 여기서 있기를 원해요?; dangsin-eun yeogiseo issgileul wonhaeyo?
Vill du äta här?	당신은 여기서 먹기를 원해요?; dangsin-eun yeogiseo meoggileul wonhaeyo?
Vill du sova här?	당신은 여기서 자기를 원해요?; dangsin-eun yeogiseo jagileul wonhaeyo?
Ska ni åka iväg imorgon?	당신은 내일 출발하는 것을 원해요?; dangsin-eun naeil chulbalhaneun geos-eul wonhaeyo?
Vill ni stanna till imorgon?	당신은 내일까지 있기를 원해요?; dangsin-eun naeilkkaji issgileul wonhaeyo?
Vill ni betala räkningen först imorgon?	당신은 청구서를 내일에서야 지불하기를 원해요?; dangsin-eun cheong-guseoleul naeil-eseoya jibulhagileul wonhaeyo?
Vill ni gå på diskotek?	디스코장에 가기를 원해요?; diseukojang-e gagileul wonhaeyo?
Vill ni gå på bio?	영화관에 가기를 원해요?; yeonghwagwan-e gagileul wonhaeyo?
Vill ni gå på kafé?	카페에 가기를 원해요?; kapee gagileul wonhaeyo?

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!