svenska » telugu | 71 [sjuttioett] | vilja något

71 [డెబ్బై ఒకటి] ఏదో కావాలని అనుకోవడం

71 [Ḍebbai okaṭi] Ēdō kāvālani anukōvaḍaṁ

Vad vill ni?	మీరు ఏమి చేయాలని అనుకుంటున్నారు?; Mīru ēmi cēyālani anukuṇṭunnāru?
Vill ni spela fotboll?	మీరు ఫుట్ బాల్ / సాకర్ ఆడాలని అనుకుంటున్నారా?; Mīru phuṭ bāl/ sākar āḍālani anukuṇṭunnārā?
Vill ni besöka vänner?	మీరు తమ స్నేహితులని కలవాలని అనుకుంటున్నారా?; Mīru tama snēhitulani kalavālani anukuṇṭunnārā?
vilja	కావాలి; Kāvāli
Jag vill inte komma för sent.	నేను ఆలస్యంగా రాను; Nēnu ālasyaṅgā rānu
Jag vill inte gå dit.	నేను అక్కడికి వెళ్ళను; Nēnu akkaḍiki veḷḷanu
Jag vill gå hem.	నేను ఇంటికి వెళ్ళాలి; Nēnu iṇṭiki veḷḷāli
Jag vill stanna hemma.	నేను ఇంట్లో ఉండాలి; Nēnu iṇṭlō uṇḍāli
Jag vill vara ensam.	నేను ఒక్కడినే / ఒక్కతినే ఉండాలి; Nēnu okkaḍinē/ okkatinē uṇḍāli
Vill du stanna här?	మీరు ఇక్కడ ఉండాలని ఉందా?; Mīru ikkaḍa uṇḍālani undā?
Vill du äta här?	మీకు ఇక్కడ తినాలని ఉందా?; Mīku ikkaḍa tinālani undā?
Vill du sova här?	మీకు ఇక్కడ నిద్రపోవాలని ఉందా?; Mīku ikkaḍa nidrapōvālani undā?
Ska ni åka iväg imorgon?	మీకు రేపు వెళ్ళాలని ఉందా?; Mīku rēpu veḷḷālani undā?
Vill ni stanna till imorgon?	మీకు రేపటివరకు ఉండాలని ఉందా?; Mīku rēpaṭivaraku uṇḍālani undā?
Vill ni betala räkningen först imorgon?	మీకు రేపే బిల్ ని చెల్లించాలని ఉందా?; Mīku rēpē bil ni cellin̄cālani undā?
Vill ni gå på diskotek?	మీకు డిస్కో కి వెళ్ళాలని ఉందా?; Mīku ḍiskō ki veḷḷālani undā?
Vill ni gå på bio?	మీకు సినిమా కి వెళ్ళాలని ఉందా?; Mīku sinimā ki veḷḷālani undā?
Vill ni gå på kafé?	మీకు కఫే కి వెళ్ళాలని ఉందా?; Mīku kaphē ki veḷḷālani undā?

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!