Språkinlärning

Home  >   50språk   >   svenska   >   persiska   >   Innehållsförteckning


82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

 


‫82 [هشتاد و دو]‬

‫زمان گذشته 2‬

 

 
Var du tvungen att ringa på en ambulans?
‫آیا مجبور بودی یک آمبولانس صدا کنی؟‬
to majbur budi yek âmbulâns sedâ koni?
Var du tvungen att ringa efter en läkare?
‫آیا مجبور بودی پزشک را خبر کنی؟‬
to majbur budi pezeshk râ khabar koni?
Var du tvungen att ringa på polisen?
‫آیا مجبور بودی پلیس را خبر کنی؟‬
to majbur budi polis râ khabar koni?
 
 
 
 
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss.
‫ شما شماره تلفن اش را دارید؟ تا الان من آن را داشتم.‬
shomâ shomâre telefon râ dârid? tâ alân man ân shomâre râ dâ
Har ni adressen? Jag hade den nyss.
‫ شما آدرسش را دارید؟ تا الان من آن را داشتم.‬
shomâ âdres râ dârid? tâ alân man ân râ dâshtam.
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss.
‫ شما نقشه شهر را دارید؟ تا الان من آن را داشتم.‬
shomâ naghshe shahr râ dârid? tâ alân man ân râ dâshtam.
 
 
 
 
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig.
‫او (مرد) سر وقت آمد؟ او (مرد) نتوانست سر وقت بیاید.‬
oo sare vaght âmad? oo natavânest sare vaght biâyad.
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen.
‫او (مرد) راه را پیدا کرد؟ او (مرد) نتوانست راه را پیدا کند.‬
oo râh râ peydâ kard? oo natavânest râh râ peydâ konad.
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig.
‫او (مرد) حرف تو را متوجه شد؟ او (مرد) نتوانست حرف مرا بفهمد.‬
oo motavajehe sohbate to shod? oo natavânest sohbate marâ befahmad.
 
 
 
 
Varför kunde du inte vara punktlig?
‫چرا تو نتوانستی به موقع بیایی؟‬
cherâ to natavânesti be moghe biâ-yee?
Varför kunde du inte hitta vägen?
‫چرا تو نتوانستی راه را پیدا کنی؟‬
cherâ to natavânesti râh râ peydâ koni?
Varför kunde du inte förstå honom?
‫چرا تو نتوانستی حرف هایش را بفهمی؟‬
cherâ to natavânesti sohbat-hâyash râ befahmi?
 
 
 
 
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss.
‫من نتوانستم بموقع بیایم چون هیچ اتوبوسی حرکت نمی‌کرد.‬
man natavânestam be moghe biâyam zirâ hich otobusi harekat nemikard.
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta.
‫من نتوانستم راه را پیدا کنم چون نقشه شهر را نداشتم.‬
man natavânestam râh râ peydâ konam zirâ nagh-she-ye shahr râ nadâshtam.
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd.
‫من حرفش را نفهمیدم چون صدای آهنگ بلند بود.‬
man harfash râ nafahmidam zirâ sedâye âhang boland bud.
 
 
 
 
Jag var tvungen att ta en taxi.
‫من مجبور بودم تاکسی سوار شوم.‬
man majbur boodam yek tâxi savâr shavam.
Jag var tvungen att köpa en stadskarta.
‫من مجبور بودم نقشه شهر بخرم.‬
man majbur boodam yek nagh-she-ye shahr bekharam.
Jag var tvungen att stänga av radion.
‫من مجبور بودم رادیو را خاموش کنم.‬
man majbur boodam râdio râ khâmush konam.
 
 
 
 


Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta. En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig ‘utomlands’ visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!

Gissa språket!

Litauiska tllhör de baltiska språken. Det talas av mer än 3 miljoner människor. Dessa människor bor i Litauen, Vitryssland och Polen. Det enda språk det är nära besläktat med är lettiska. Trots att Litauen är ett mycket litet land, är språket uppdelat i många dialekter. Litauiska skrivs med latinska bokstäver, men har ett fåtal specialsymboler. De många dubbla vokalerna är typiska. Det finns också flera variationer av vokaler, såsom korta, långa och nasala.

Litauiskt uttal är inte svårt. Intonationen är märkbart mer komplicerad eftersom den är flexibel. Det vill säga, den är baserad på den grammatiska formen av ordet. Det är intressant att notera att litauiska är ett mycket ålderdomligt språk. Det anses vara det språk som minst har utvecklats från sitt modersmål. Det innebär att det fortfarande är mycket likt det första indo-europeiska språket. Om du vill veta hur våra förfäder talade, bör du lära dig litauiska.

 




Downloads are FREE for private use, public schools and for non-commercial purposes only!
LICENCE AGREEMENT. Please report any mistakes or incorrect translations here.
Imprint - Impressum  © Copyright 2007 - 2020 Goethe Verlag Starnberg and licensors. All rights reserved.
Contact
book2 svenska - persiska för nybörjare