Språkinlärning

Home  >   50språk   >   svenska   >   marathi   >   Innehållsförteckning


82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

 


८२ [ब्याऐंशी]

भूतकाळ २

 

 
Var du tvungen att ringa på en ambulans?
तुला रूग्णवाहिका बोलवावी लागली का?
tulā rūgṇavāhikā bōlavāvī lāgalī kā?
Var du tvungen att ringa efter en läkare?
तुला डॉक्टर बोलवावा लागला का?
Tulā ḍŏkṭara bōlavāvā lāgalā kā?
Var du tvungen att ringa på polisen?
तुला पोलीसांना बोलवावे लागले का?
Tulā pōlīsānnā bōlavāvē lāgalē kā?
 
 
 
 
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss.
आपल्याकडे टेलिफोन क्रमांक आहे का? माझ्याकडे आत्ताच होता.
Āpalyākaḍē ṭēliphōna kramāṅka āhē kā? Mājhyākaḍē āttāca hōtā.
Har ni adressen? Jag hade den nyss.
आपल्याकडे पत्ता आहे का? माझ्याकडे आत्ताच होता.
Āpalyākaḍē pattā āhē kā? Mājhyākaḍē āttāca hōtā.
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss.
आपल्याकडे शहराचा नकाशा आहे का? माझ्याकडे आत्ताच होता.
Āpalyākaḍē śaharācā nakāśā āhē kā? Mājhyākaḍē āttāca hōtā.
 
 
 
 
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig.
तो वेळेवर आला का? तो वेळेवर येऊ शकला नाही.
Tō vēḷēvara ālā kā? Tō vēḷēvara yē'ū śakalā nāhī.
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen.
त्याला रस्ता सापडला का? त्याला रस्ता सापडू शकला नाही.
Tyālā rastā sāpaḍalā kā? Tyālā rastā sāpaḍū śakalā nāhī.
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig.
त्याने तुला समजून घेतले का? तो मला समजून घेऊ शकला नाही.
Tyānē tulā samajūna ghētalē kā? Tō malā samajūna ghē'ū śakalā nāhī.
 
 
 
 
Varför kunde du inte vara punktlig?
तू वेळेवर का नाही येऊ शकलास?
Tū vēḷēvara kā nāhī yē'ū śakalāsa?
Varför kunde du inte hitta vägen?
तुला रस्ता का नाही सापडला?
Tulā rastā kā nāhī sāpaḍalā?
Varför kunde du inte förstå honom?
तू त्याला का समजू शकला नाहीस?
Tū tyālā kā samajū śakalā nāhīsa?
 
 
 
 
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss.
मी वेळेवर येऊ शकलो नाही, कारण बसेस् चालू नव्हत्या.
Mī vēḷēvara yē'ū śakalō nāhī, kāraṇa basēs cālū navhatyā.
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta.
मला रस्ता सापडू शकला नाही कारण माझ्याकडे शहराचा नकाशा नव्हता.
Malā rastā sāpaḍū śakalā nāhī kāraṇa mājhyākaḍē śaharācā nakāśā navhatā.
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd.
मी त्याला समजू शकलो नाही कारण संगीत खूप मोठ्याने वाजत होते.
Mī tyālā samajū śakalō nāhī kāraṇa saṅgīta khūpa mōṭhyānē vājata hōtē.
 
 
 
 
Jag var tvungen att ta en taxi.
मला टॅक्सी घ्यावी लागली.
Malā ṭĕksī ghyāvī lāgalī.
Jag var tvungen att köpa en stadskarta.
मला शहराचा नकाशा खरेदी करावा लागला.
Malā śaharācā nakāśā kharēdī karāvā lāgalā.
Jag var tvungen att stänga av radion.
मला रेडिओ बंद करावा लागला.
Malā rēḍi'ō banda karāvā lāgalā.
 
 
 
 
 


Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta. En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig "utomlands" visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!

Gissa språket!

______ tllhör de baltiska språken. Det talas av mer än 3 miljoner människor. Dessa människor bor i *****en, Vitryssland och Polen. Det enda språk det är nära besläktat med är lettiska. Trots att *****en är ett mycket litet land, är språket uppdelat i många dialekter. ______ skrivs med latinska bokstäver, men har ett fåtal specialsymboler. De många dubbla vokalerna är typiska. Det finns också flera variationer av vokaler, såsom korta, långa och nasala.

********t uttal är inte svårt. Intonationen är märkbart mer komplicerad eftersom den är flexibel. Det vill säga, den är baserad på den grammatiska formen av ordet. Det är intressant att notera att ______ är ett mycket ålderdomligt språk. Det anses vara det språk som minst har utvecklats från sitt modersmål. Det innebär att det fortfarande är mycket likt det första indo-europeiska språket. Om du vill veta hur våra förfäder talade, bör du lära dig ______.

 

Downloads are FREE for private use, public schools and for non-commercial purposes only!
LICENCE AGREEMENT. Please report any mistakes or incorrect translations here.
© Copyright 2007 - 2016 Goethe Verlag Starnberg and licensors. All rights reserved.
Contact
book2 svenska - marathi för nybörjare