svenska » kazakiska | 92 [nittiotvå] | Bisatser med att 2

92 [тоқсан екі] Бағыныңқы сөйлем 2

92 [toqsan eki] Bağınıñqı söylem 2

Det irriterar mig, att du snarkar.	Сен қорылдайсың, ол менің ашуымды келтіреді.; Sen qorıldaysıñ, ol meniñ aşwımdı keltiredi.
Det irriterar mig, att du dricker så mycket öl.	Сенің сыраны көп ішесің, ол ашуымды келтіреді.; Seniñ sıranı köp işesiñ, ol aşwımdı keltiredi.
Det irriterar mig, att du kommer så sent.	Сонша кеш келесің, бұл менің ашуымды келтіреді.; Sonşa keş kelesiñ, bul meniñ aşwımdı keltiredi.
Jag tror, att han behöver en läkare.	Оған дәрігер керек деп ойлаймын.; Oğan däriger kerek dep oylaymın.
Jag tror, att han är sjuk.	Ол науқас деп ойлаймын.; Ol nawqas dep oylaymın.
Jag tror, att han sover nu.	Ол қазір ұйықтап жатыр деп ойлаймын.; Ol qazir uyıqtap jatır dep oylaymın.
Vi hoppas, att han gifter sig med vår dotter.	Ол қызымызға үйленеді деген үміттеміз.; Ol qızımızğa üylenedi degen ümittemiz.
Vi hoppas, att han har mycket pengar.	Оның ақшасы көп деген үміттеміз.; Onıñ aqşası köp degen ümittemiz.
Vi hoppas, att han är miljonär.	Ол миллионер деген үміттеміз.; Ol mïllïoner degen ümittemiz.
Jag har hört, att din fru var med om en olycka.	Сенің әйелің жол апатына ұшырады деп естідім.; Seniñ äyeliñ jol apatına uşıradı dep estidim.
Jag har hört, att hon ligger på sjukhuset.	Ол ауруханада жатыр деп естідім.; Ol awrwxanada jatır dep estidim.
Jag har hört, att din bil är helt sönder.	Сенің көлігің мүлдем істен шықты деп естідім.; Seniñ köligiñ müldem isten şıqtı dep estidim.
Jag är glad, att ni kom.	Келгеніңізге қуаныштымын.; Kelgeniñizge qwanıştımın.
Det gläder mig, att ni visar intresse.	Қызығушылық танытқаныңызға қуаныштымын.; Qızığwşılıq tanıtqanıñızğa qwanıştımın.
Det gläder mig, att ni vill köpa huset.	Үйді сатып алғыңыз келетініне қуаныштымын.; Üydi satıp alğıñız keletinine qwanıştımın.
Jag är rädd, att den sista bussen redan har åkt.	Соңғы автобус кетіп қалды ма деп қорқамын.; Soñğı avtobws ketip qaldı ma dep qorqamın.
Jag är rädd, att vi måste ta en taxi.	Бізге такси шақыру керек пе деп қорқамын.; Bizge taksï şaqırw kerek pe dep qorqamın.
Jag är rädd, att jag inte har några pengar på mig.	Жанымда ақшам жоқ па деп қорқам.; Janımda aqşam joq pa dep qorqam.

Hur man lär sig två språk samtidigt

Främmande språk blir allt viktigare idag. Många människor lär sig ett främmande språk. Men det finns många intressanta språk i världen. Därför lär sig många människor flera språk samtidigt. Det är vanligtvis inte ett problem att barn växer upp tvåspråkiga. Deras hjärna lär sig båda språken automatiskt. När de blir äldre vet de vad som hör till vilket språk. Tvåspråkiga individer känner till de typiska egenskaperna för båda språken. Det är annorlunda med vuxna. De kan inte lära sig två språk samtidigt lika lätt. De som lär sig två språk samtidigt bör följa vissa regler. Först och främst är det viktigt att jämföra de två språken med varandra. Språk som hör till samma språkfamilj är vanligen mycket lika varandra. Det kan leda till att man blandar ihop dem. Därför är det klokt att noga analysera båda språken. Du kan till exempel göra en lista. Där kan du registrera likheter och skillnader. På så sätt tvingas hjärnan arbeta intensivt med båda språken. Den kommer bättre ihåg de särskilda egenskaperna hos de två språken. Man bör också välja olika färger och mappar för varje språk. Det hjälper helt klart till med att skilja språken från varandra. Om en person lär sig olikartade språk är det annorlunda. Det finns ingen risk för att blanda ihop två mycket olika språk. I det fallet, finns det en risk med att jämföra språken med varandra! Det är bättre att jämföra språken med sitt eget modersmål. När hjärnan lär sig grammatik har den ett fast system. Det är också viktigt att båda språken lärs in lika intensivt. Men teoretiskt sett spelar det ingen roll för hjärnan hur många språk den lär sig.