Språkinlärning

Home  >   50språk   >   svenska   >   kannada   >   Innehållsförteckning


82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

 


೮೨ [ಎಂಬತ್ತೆರಡು]

ಭೂತಕಾಲ ೨

 

 
Var du tvungen att ringa på en ambulans?
ನೀನು ಆಂಬ್ಯುಲೆನ್ಸ್ ಕರೆಯಬೇಕಾಯಿತೇ?
Nīnu āmbyulens kareyabēkāyitē?
Var du tvungen att ringa efter en läkare?
ನೀನು ವೈದ್ಯರನ್ನು ಕರೆಯಬೇಕಾಯಿತೇ?
Nīnu vaidyarannu kareyabēkāyitē?
Var du tvungen att ringa på polisen?
ನೀನು ಪೋಲೀಸರನ್ನು ಕರೆಯಬೇಕಾಯಿತೇ ?
Nīnu pōlīsarannu kareyabēkāyitē?
 
 
 
 
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss.
ನಿಮ್ಮ ಬಳಿ ಟೆಲಿಫೋನ್ ಸಂಖ್ಯೆ ಇದೆಯೆ? ನನ್ನ ಬಳಿ ಇದುವರೆಗೆ ಇತ್ತು.
Nim'ma baḷi ṭeliphōn saṅkhye ideye? Nanna baḷi iduvarege ittu.
Har ni adressen? Jag hade den nyss.
ನಿಮ್ಮ ಬಳಿ ವಿಳಾಸ ಇದೆಯೆ? ನನ್ನ ಬಳಿ ಇದುವರೆಗೆ ಇತ್ತು.
Nim'ma baḷi viḷāsa ideye? Nanna baḷi iduvarege ittu.
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss.
ನಿಮ್ಮ ಬಳಿ ನಗರದ ನಕ್ಷೆ ಇದೆಯೆ? ನನ್ನ ಬಳಿ ಇದುವರೆಗೆ ಇತ್ತು.
Nim'ma baḷi nagarada nakṣe ideye? Nanna baḷi iduvarege ittu.
 
 
 
 
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig.
ಅವನು ಸರಿಯಾದ ಸಮಯಕ್ಕೆ ಬಂದಿದ್ದನೆ? ಅವನಿಗೆ ಸರಿಯಾದ ಸಮಯಕ್ಕೆ ಬರಲು ಆಗಲಿಲ್ಲ.
Avanu sariyāda samayakke bandiddane? Avanige sariyāda samayakke baralu āgalilla.
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen.
ಅವನಿಗೆ ದಾರಿ ಸಿಕ್ಕಿತೆ? ಅವನಿಗೆ ದಾರಿ ಸಿಕ್ಕಲಿಲ್ಲ.
Avanige dāri sikkite? Avanige dāri sikkalilla.
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig.
ಅವನು ನಿನ್ನನ್ನು ಅರ್ಥಮಾಡಿಕೊಂಡನೆ?ಅವನು ನನ್ನನ್ನು ಅರ್ಥಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಲಿಲ್ಲ.
Avanu ninnannu arthamāḍikoṇḍane?Avanu nannannu arthamāḍikoḷḷalilla.
 
 
 
 
Varför kunde du inte vara punktlig?
ನಿನಗೆ ಸರಿಯಾದ ಸಮಯಕ್ಕೆ ಬರಲಿಕ್ಕೆ ಏಕೆ ಆಗಲಿಲ್ಲ?
Ninage sariyāda samayakke baralikke ēke āgalilla?
Varför kunde du inte hitta vägen?
ನಿನಗೆ ದಾರಿ ಏಕೆ ಸಿಗಲಿಲ್ಲ?
Ninage dāri ēke sigalilla?
Varför kunde du inte förstå honom?
ನೀನು ಅವನನ್ನು ಏಕೆ ಅರ್ಥಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಲಿಲ್ಲ?
Nīnu avanannu ēke arthamāḍikoḷḷalilla?
 
 
 
 
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss.
ಯಾವ ಬಸ್ಸು ಓಡುತ್ತಿರಲಿಲ್ಲ, ಆದ್ದರಿಂದ ನನಗೆ ಸರಿಯಾದ ಸಮಯಕ್ಕೆ ಬರಲು ಆಗಲಿಲ್ಲ.
Yāva bas'su ōḍuttiralilla, āddarinda nanage sariyāda samayakke baralu āgalilla.
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta.
ನನ್ನ ಬಳಿ ನಗರದ ನಕ್ಷೆ ಇಲ್ಲದೆ ಇದ್ದುದರಿಂದ ನನಗೆ ದಾರಿ ಸಿಕ್ಕಲಿಲ್ಲ.
Nanna baḷi nagarada nakṣe illade iddudarinda nanage dāri sikkalilla.
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd.
ಸಂಗೀತದ ಅಬ್ಬರದಿಂದಾಗಿ, ನನಗೆ ಅವನನ್ನು ಅರ್ಥಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಲು ಆಗಲಿಲ್ಲ.
Saṅgītada abbaradindāgi, nanage avanannu arthamāḍikoḷḷalu āgalilla.
 
 
 
 
Jag var tvungen att ta en taxi.
ನಾನು ಟ್ಯಾಕ್ಸಿಯಲ್ಲಿ ಬರಬೇಕಾಯಿತು.
Nānu ṭyāksiyalli barabēkāyitu.
Jag var tvungen att köpa en stadskarta.
ನಾನು ಒಂದು ನಗರ ನಕ್ಷೆಯನ್ನು ಕೊಳ್ಳಬೇಕಾಯಿತು.
Nānu ondu nagara nakṣeyannu koḷḷabēkāyitu.
Jag var tvungen att stänga av radion.
ನಾನು ರೇಡಿಯೊವನ್ನು ಆರಿಸಬೇಕಾಯಿತು.
Nānu rēḍiyovannu ārisabēkāyitu.
 
 
 
 


Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta. En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig "utomlands" visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!

Gissa språket!

Litauiska tllhör de baltiska språken. Det talas av mer än 3 miljoner människor. Dessa människor bor i Litauen, Vitryssland och Polen. Det enda språk det är nära besläktat med är lettiska. Trots att Litauen är ett mycket litet land, är språket uppdelat i många dialekter. Litauiska skrivs med latinska bokstäver, men har ett fåtal specialsymboler. De många dubbla vokalerna är typiska. Det finns också flera variationer av vokaler, såsom korta, långa och nasala.

Litauiskt uttal är inte svårt. Intonationen är märkbart mer komplicerad eftersom den är flexibel. Det vill säga, den är baserad på den grammatiska formen av ordet. Det är intressant att notera att litauiska är ett mycket ålderdomligt språk. Det anses vara det språk som minst har utvecklats från sitt modersmål. Det innebär att det fortfarande är mycket likt det första indo-europeiska språket. Om du vill veta hur våra förfäder talade, bör du lära dig litauiska.

 


Downloads are FREE for private use, public schools and for non-commercial purposes only!
LICENCE AGREEMENT. Please report any mistakes or incorrect translations here.
Imprint - Impressum  © Copyright 2007 - 2018 Goethe Verlag Starnberg and licensors. All rights reserved.
Contact
book2 svenska - kannada för nybörjare