Språkinlärning
previous page  up Innehållsförteckning  next page  | Free download MP3:  ALL  81-90  | Free Android app | Free iPhone app

Home  >   50språk   >   svenska   >   armeniska   >   Innehållsförteckning


82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

 


82 [ութանասուներկու]

անցյալ 2

 

 
Var du tvungen att ringa på en ambulans?
Պետք էր շտապոգնություն կանչեի՞ր:
Petk’ er shtapognut’yun kanch’yei՞r
Var du tvungen att ringa efter en läkare?
Պետք էր բժիշկին կանչեի՞ր:
Petk’ er bzhishkin kanch’yei՞r
Var du tvungen att ringa på polisen?
Պետք էր ոստիկանությանը կանչեի՞ր:
Petk’ er vostikanut’yany kanch’yei՞r
 
 
 
 
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss.
Հեռախոսահամարը ունե՞ք: Մի քիչ առաջ ունեի:
Herrakhosahamary une՞k’ Mi k’ich’ arraj unei
Har ni adressen? Jag hade den nyss.
Հասցեն ունե՞ք: Մի քիչ առաջ ունեի:
Hasts’yen une՞k’ Mi k’ich’ arraj unei
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss.
Քաղաքի քարտեզը ունե՞ք: Մի քիչ առաջ ունեի:
K’aghak’i k’artezy une՞k’ Mi k’ich’ arraj unei
 
 
 
 
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig.
Նա ճշտապահ եկա՞վ: Նա չէր կարող ճշտապահ գալ:
Na chshtapah yeka՞v Na ch’er karogh chshtapah gal
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen.
Նա ճանապարհը գտա՞վ: Նա չէր կարող ճանապարհը գտնել:
Na chanaparhy gta՞v Na ch’er karogh chanaparhy gtnel
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig.
Նա քեզ հասկացա՞վ: Նա չէր կարող ինձ հասկանալ:
Na k’yez haskats’a՞v Na ch’er karogh indz haskanal
 
 
 
 
Varför kunde du inte vara punktlig?
Ինչու՞ չես կարողացել ժամանակին գալ:
Inch’u՞ ch’yes karoghats’yel zhamanakin gal
Varför kunde du inte hitta vägen?
Ինչու՞ չես կարողացել ճանապարհը գտնել:
Inch’u՞ ch’yes karoghats’yel chanaparhy gtnel
Varför kunde du inte förstå honom?
Ինչու՞ չես կարողացել նրան հասկանալ:
Inch’u՞ ch’yes karoghats’yel nran haskanal
 
 
 
 
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss.
Ես չեմ կարողացել ժամանակին գալ, որովհետև ավտուբուս չկար:
Yes ch’yem karoghats’yel zhamanakin gal, vorovhetev avtubus ch’kar
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta.
Ես չեմ կարողացել ճանապարհը գտնել, որովհետև քաղաքի քարտեզ չունեի:
Yes ch’yem karoghats’yel chanaparhy gtnel, vorovhetev k’aghak’i k’artez ch’unei
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd.
Ես նրան չեմ կարող հասկանալ, որովհետև երաժշտությունը շատ բարձր էր:
Yes nran ch’yem karogh haskanal, vorovhetev yerazhshtut’yuny shat bardzr er
 
 
 
 
Jag var tvungen att ta en taxi.
Ես պետք է տաքսի վերցնեի:
Yes petk’ e tak’si verts’nei
Jag var tvungen att köpa en stadskarta.
Ես պետք է քաղաքի քարտեզ գնեի:
Yes petk’ e k’aghak’i k’artez gnei
Jag var tvungen att stänga av radion.
Ես պետք է ռադիոն անջատեի:
Yes petk’ e rradion anjatei
 
 
 
 

previous page  up Innehållsförteckning  next page  | Free download MP3:  ALL  81-90  | Free Android app | Free iPhone app

Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta. En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig "utomlands" visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!

Gissa språket!

Litauiska tllhör de baltiska språken. Det talas av mer än 3 miljoner människor. Dessa människor bor i Litauen, Vitryssland och Polen. Det enda språk det är nära besläktat med är lettiska. Trots att Litauen är ett mycket litet land, är språket uppdelat i många dialekter. Litauiska skrivs med latinska bokstäver, men har ett fåtal specialsymboler. De många dubbla vokalerna är typiska. Det finns också flera variationer av vokaler, såsom korta, långa och nasala.

Litauiskt uttal är inte svårt. Intonationen är märkbart mer komplicerad eftersom den är flexibel. Det vill säga, den är baserad på den grammatiska formen av ordet. Det är intressant att notera att litauiska är ett mycket ålderdomligt språk. Det anses vara det språk som minst har utvecklats från sitt modersmål. Det innebär att det fortfarande är mycket likt det första indo-europeiska språket. Om du vill veta hur våra förfäder talade, bör du lära dig litauiska.

previous page  up Innehållsförteckning  next page  | Free download MP3:  ALL  81-90  | Free Android app | Free iPhone app

 


Downloads are FREE for private use, public schools and for non-commercial purposes only!
LICENCE AGREEMENT. Please report any mistakes or incorrect translations here.
Imprint - Impressum  © Copyright 2007 - 2018 Goethe Verlag Starnberg and licensors. All rights reserved.
Contact
book2 svenska - armeniska för nybörjare