svenska » adygeiska | 71 [sjuttioett] | vilja något

71 [тIокIищрэ пшIыкIузырэ] Зыгорэм фэен

71 [tIokIishhrje pshIykIuzyrje] Zygorjem fjeen

Vad vill ni?	Сыд шъузыфаер?; Syd shuzyfaer?
Vill ni spela fotboll?	Футбол шъуешIэнэу шъуфая?; Futbol shueshIjenjeu shufaja?
Vill ni besöka vänner?	Шъуиныбджэгъухэр зэжъугъэлъэгъухэ шъушIоигъуа?; Shuinybdzhjeguhjer zjezhugjeljeguhje shushIoigua?
vilja	фэен / шIоигъон; fjeen / shIoigon
Jag vill inte komma för sent.	КIасэу сыкъэкIожьы сшIоигъоп.; KIasjeu sykjekIozh'y sshIoigop.
Jag vill inte gå dit.	Ащ сыкIонэу сыфаеп.; Ashh sykIonjeu syfaep.
Jag vill gå hem.	Унэм сыкIожьы сшIоигъу.; Unjem sykIozh'y sshIoigu.
Jag vill stanna hemma.	Унэм сыкъинэ сшIоигъу.; Unjem sykinje sshIoigu.
Jag vill vara ensam.	Сизакъоу сыкъанэ сшIоигъу.; Sizakou sykanje sshIoigu.
Vill du stanna här?	Мыщ укъанэ пшIоигъуа?; Myshh ukanje pshIoigua?
Vill du äta här?	Мыщ ущышхэ пшIоигъуа?; Myshh ushhyshhje pshIoigua?
Vill du sova här?	Мыщ ущычъые пшIоигъуа?; Myshh ushhychye pshIoigua?
Ska ni åka iväg imorgon?	Неущ шъуежьэжьы шъушIоигъуа?; Neushh shuezh'jezh'y shushIoigua?
Vill ni stanna till imorgon?	Неущ нэсэ шъукъанэ шъушIоигъуа?; Neushh njesje shukanje shushIoigua?
Vill ni betala räkningen först imorgon?	Счётыр неущ къэптымэ пшIоигъуа?; Schjotyr neushh kjeptymje pshIoigua?
Vill ni gå på diskotek?	Дискотекэм шъукIонэу шъуфая?; Diskotekjem shukIonjeu shufaja?
Vill ni gå på bio?	Кином шъукIонэу шъуфая?; Kinom shukIonjeu shufaja?
Vill ni gå på kafé?	Кафем шъукIонэу шъуфая?; Kafem shukIonjeu shufaja?

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!