svenska » estniska | 36 [trettiosex] | Lokaltrafik

36 [kolmkümmend kuus] Ühistransport

Var är busshållplatsen?	Kus asub bussipeatus?
Vilken buss åker till centrum?	Milline buss sõidab kesklinna?
Vilken linje måste jag ta?	Millise liiniga peaksin sõitma?
Måste jag byta?	Kas ma pean ümber istuma?
Var ska jag byta?	Kus ma ümber istuma pean?
Vad kostar en biljett?	Mis maksab pilet?
Hur många hållplatser är det till centrum?	Mitu peatust on kesklinnani?
Ni måste stiga av här.	Te peate siin väljuma.
Ni måste stiga av bak.	Te peate tagant väljuma.
Nästa tunnelbanetåg kommer om 5 minuter.	Järgmine metroorong tuleb 5 minuti pärast.
Nästa spårvagn kommer om 10 minuter.	Järgmine tramm tuleb 10 minuti pärast.
Nästa buss kommer om 15 minuter.	Järgmine buss tuleb 15 minuti pärast.
När går sista tunnelbanetåget?	Millal läheb viimane metroorong?
När går sista spårvagnen?	Millal läheb viimane tramm?
När går sista bussen?	Millal läheb viimane buss?
Har ni en biljett?	Kas teil on pilet?
En biljett? – Nej, jag har ingen.	Pilet? – Ei, mul ei ole.
Då måste ni betala böter.	Siis peate te trahvi maksma.

Språkliga genier

De flesta människor är nöjda om de kan tala ett främmande språk. Men det finns också människor som behärskar mer än 70 språk. De kan tala alla dessa språk flytande och skriva dem korrekt. Man skulle kunna säga att det finns människor som är hyper-polyglotter. Fenomenet flerspråkighet har funnits i århundraden. Det finns många rapporter om människor med en sådan talang. Var denna förmåga kommer ifrån är ännu inte grundligt utforskat. Det finns olika vetenskapliga teorier om detta. Vissa tror att hjärnan hos flerspråkiga personer är annorlunda strukturerad. Dennma skillnad är särskilt synlig i Broca-centrum. Tal produceras i denna del av hjärnan. Cellerna i detta område är annorlunda konstruerade hos flerspråkiga människor. Det är möjligt att de som en följd av detta bearbetar information bättre. Men ytterligare studier för att bekräfta denna teori saknas. Kanske är bara en exceptionell motivation avgörande. Barn lär sig främmande språk mycket snabbt från andra barn. Detta beror på att de vill smälta in när de leker. De vill bli en del av gruppen och kommunicera med de andra. Med det sagt, deras inlärningsframgång beror på deras vilja att bli inkluderade. En annan teori innebär att cerebral materia växer genom lärande. Således, ju mer vi lär oss, desto lättare blir inlärning. Språk som liknar varandra är också lättare att lära sig. Så en person som talar danska lär sig snabbt att tala svenska eller norska. Många frågor är fortfarande obesvarade. Det som är säkert är dock att intelligens inte spelar någon roll. Vissa människor talar många språk trots låg intelligens. Men även det största språkliga geni behöver mycket disciplin. Det är en liten tröst, eller hur?