svenska » adygeiska | 18 [arton] | Städning

18 [пшIыкIуи] Унэр гъэкъэбзэн

18 [pshIykIui] Unjer gjekjebzjen

Idag är det lördag.	Непэ шэмбэт.; Nepje shjembjet.
Idag har vi tid.	Непэ уахътэ тиI.; Nepje uahtje tiI.
Idag städar vi lägenheten.	Непэ тэ фэтэрыр тэгъэкъабзэ.; Nepje tje fjetjeryr tjegjekabzje.
Jag städar badrummet.	Сэ гъэпскIыпIэр сэгъэкъабзэ.; Sje gjepskIypIjer sjegjekabzje.
Min man tvättar bilen.	Сишъхьагъусэ машинэр (кур) етхьакIы.; Sishh'agusje mashinjer (kur) eth'akIy.
Barnen tvättar cyklarna.	КIалэмэ кушъхьэфачъэхэр агъэкъабзэх.; KIaljemje kushh'jefachjehjer agjekabzjeh.
Farmor / mormor vattnar blommorna.	Нанэ къэгъагъэмэ псы акIегъахъо.; Nanje kjegagjemje psy akIegaho.
Barnen städar barnkammaren.	КIэлэцIыкIумэ кIэлэцIыкIу унэр къызэIуахы.; KIjeljecIykIumje kIjeljecIykIu unjer kyzjeIuahy.
Min man städar sitt skrivbord.	Сишъхьагъусэ зыщытхэрэ столыр (Iанэр) къызэIуехы.; Sishh'agusje zyshhythjerje stolyr (Ianjer) kyzjeIuehy.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen.	Сэ гыкIэлъэ машинэм гыкIынхэр дэсэлъхьэх.; Sje gykIjelje mashinjem gykIynhjer djesjelh'jeh.
Jag hänger upp tvätten.	Сэ гыкIыгъэхэр пысэлъэх.; Sje gykIygjehjer pysjeljeh.
Jag stryker tvätten.	Сэ гыкIыгъэмэ ут атесэдзэ.; Sje gykIygjemje ut atesjedzje.
Fönstren är smutsiga.	Шъхьангъупчъэхэр шIоих.; Shh'angupchjehjer shIoih.
Golvet är smutsigt.	Джэхашъор шIои.; Dzhjehashor shIoi.
Porslinet är smutsigt.	Шыкъухэр шIоих.; Shykuhjer shIoih.
Vem putsar fönstren?	Хэта шъхьангъупчъэхэр зытхьакIрэр?; Hjeta shh'angupchjehjer zyth'akIrjer?
Vem dammsuger?	Хэта сапэхэр атезыхрэр?; Hjeta sapjehjer atezyhrjer?
Vem diskar?	Хэта шыкъухэр зытхьакIрэр?; Hjeta shykuhjer zyth'akIrjer?

Modersmål? Fadersmål?

Som barn, av vem lärde du dig ditt språk? Du kommer säkert att säga: Av mamma! De flesta människor i världen tror det. Termen ‘modersmål’ finns i nästan alla nationer. Engelskan såväl som kinesiskan känner till den. Kanske för att mödrar tillbringar mer tid med barnen. Men färska studier har kommit fram till andra resultat. De visar att vårt språk oftast är våra fäders språk. Forskare undersökte genetiskt material och blandade stammars språk. I sådana stammar kommer föräldrarna från olika kulturer. Dessa stammar har sitt ursprung för tusentals år sedan. Stora migrationsströmmar var orsaken till detta. Det genetiska materialet från dessa blandade stammar analyserades genetiskt. Sedan jämfördes det med stammens språk. De flesta stammar talar sina manliga förfäders språk. Det betyder att landets språk kommer från Y-kromosomen. Så männen tog med sig sitt språk till främmande länder. Och kvinnorna där antog sedan männens nya språk. Men till och med idag har fäder en stor påverkan på vårt språk. Därför att när bebisar lär sig är de inriktade mot sina fäders språk. Fäder talar betydligt mindre med sina barn. Den manliga meningsstrukturen är också enklare än den kvinnliga. Därför passar faderns språk bättre för bebisar. Det överbelastar dem inte och är lättare att lära sig. Det är därför barn föredrar att imitera ‘pappa’ när de talar, hellre än ‘mamma’. Senare formar moderns vokabulär barnets språk. På så sätt påverkar både mödrar och fäder vårt språk. Så det borde heta föräldraspråk!