Learn Languages Online!
previous page  up Innholdsfortegnelse  next page  | Free download MP3:  ALL  51-60  | Free Android app | Free iPhone app

Home  >   50languages.com   >   nynorsk   >   marathi   >   Innholdsfortegnelse


58 [femtiåtte]

Kroppsdelar

 


५८ [अठ्ठावन्न]

शरीराचे अवयव

 

 
Eg teiknar ein mann.
मी माणसाचे चित्र रेखाटत आहे.
mī māṇasācē citra rēkhāṭata āhē.
Fyrst hovudet.
सर्वात प्रथम डोके.
Sarvāta prathama ḍōkē.
Mannen har på seg ein hatt.
माणसाने टोपी घातलेली आहे.
Māṇasānē ṭōpī ghātalēlī āhē.
 
 
 
 
Du ser ikkje håret.
कोणी केस पाहू शकत नाही.
Kōṇī kēsa pāhū śakata nāhī.
Du ser ikkje øyro heller.
कोणी कान पण पाहू शकत नाही.
Kōṇī kāna paṇa pāhū śakata nāhī.
Du ser ikkje ryggen heller.
कोणी पाठ पण पाहू शकत नाही.
Kōṇī pāṭha paṇa pāhū śakata nāhī.
 
 
 
 
Eg teiknar augo og munnen.
मी डोळे आणि तोंड रेखाटत आहे.
Mī ḍōḷē āṇi tōṇḍa rēkhāṭata āhē.
Mannen dansar og ler.
माणूस नाचत आणि हसत आहे.
Māṇūsa nācata āṇi hasata āhē.
Mannen har lang nase.
माणसाचे नाक लांब आहे.
Māṇasācē nāka lāmba āhē.
 
 
 
 
Han har ein stokk i handa.
त्याच्या हातात एक छडी आहे.
Tyācyā hātāta ēka chaḍī āhē.
Han har òg eit skjerf rundt halsen.
त्याच्या गळ्यात एक स्कार्फ आहे.
Tyācyā gaḷyāta ēka skārpha āhē.
Det er vinter, og det er kaldt.
हिवाळा आहे आणि खूप थंडी आहे.
Hivāḷā āhē āṇi khūpa thaṇḍī āhē.
 
 
 
 
Armane er kraftige.
बाहू मजबूत आहेत.
Bāhū majabūta āhēta.
Beina er òg kraftige.
पाय पण मजबूत आहेत.
Pāya paṇa majabūta āhēta.
Mannen er av snø.
माणूस बर्फाचा केलेला आहे.
Māṇūsa barphācā kēlēlā āhē.
 
 
 
 
Han har inga bukse på seg, og ingen frakk.
त्याने पॅन्ट घातलेली नाही आणि कोटपण घातलेला नाही.
Tyānē pĕnṭa ghātalēlī nāhī āṇi kōṭapaṇa ghātalēlā nāhī.
Men mannen frys ikkje.
पण तो थंडीने गारठत नाही.
Paṇa tō thaṇḍīnē gāraṭhata nāhī.
Det er ein snømann.
हा एक हिममानव आहे.
Hā ēka himamānava āhē.
 
 
 
 

previous page  up Innholdsfortegnelse  next page  | Free download MP3:  ALL  51-60  | Free Android app | Free iPhone app

Språket til forfedrane våre

Språkforskarar kan analysere moderne språk. Dei brukar ulike metodar til å gjere det. Men korleis snakka menneske for fleire tusen år sidan? Det er mykje vanskelegare å svare på det spørsmålet. Likevel har forskarane sysla med det lenge. Dei vil utforske korleis folk snakka tidlegare. For å få til det, prøver dei å rekonstruere gamle språkformer. Amerikanske forskarar har no gjort ei spennande oppdaging. Dei analyserte meir enn 2.000 språk. Dei analyserte spesielt setningsbygnaden til språka. Funna deira var særs interessante. Om lag halvparten av språka hadde setningsbygnaden S-O-V. Det vil seie at det gjeld prinsippet subjekt, objekt, verb. Meir enn 700 språk fylgte mønsteret S-V-O. Og om lag 160 språk brukte systemet V-S-O. Berre om lag 40 språk brukte V-O-S. 120 språk hadde blandingsformer. På andre sida er O-V-S og O-S-V mykje sjeldnare system. Dei fleste av dei undersøkte språka brukar altså S-O-V-prinsippet. Til dei høyrer til dømes persisk, japansk og tyrkisk. Likevel fylgjer dei fleste levande språka S-V-O-mønsteret. I den indogermanske språkfamilien dominerer denne setningsbygnaden. Forskarane trur at S-O-V-modellen vart brukt tidlegare. Alle språk er bygde på dette systemet. Men så skilde språka seg frå kvarandre. Vi veit ikkje korleis det skjedde. Men variasjonane i setningsbygnaden må ha hatt ein grunn. For i evolusjonen vil berre det som har fordelar, overleve...

 


Downloads are FREE for private use, public schools and for non-commercial purposes only!
LICENCE AGREEMENT. Please report any mistakes or incorrect translations here.
Imprint - Impressum  © Copyright 2007 - 2018 Goethe Verlag Starnberg and licensors. All rights reserved.
Contact
book2 nynorsk - marathi for nybegynnere