svenska » lettiska | 81 [åttoiett] | Förfluten tid 1

81 [astoņdesmit viens] Pagātne 1

skriva	rakstīt
Han skrev ett brev.	Viņš rakstīja vēstuli.
Och hon skrev ett kort.	Un viņa rakstīja pastkarti.
läsa	lasīt
Han läste en veckotidning.	Viņš lasīja ilustrētu žurnālu.
Och hon läste en bok.	Un viņa lasīja grāmatu.
ta	ņemt
Han tog en cigarett.	Viņš paņēma cigareti.
Hon tog en bit choklad.	Viņa paņēma gabaliņu šokolādes.
Han var otrogen, men hon var trogen.	Viņš bija neuzticīgs, bet viņa bija uzticīga.
Han var lat, men hon var flitig.	Viņš bija slinks, bet viņa bija čakla.
Han var fattig, men hon var rik.	Viņš bija nabadzīgs, bet viņa bija bagāta.
Han hade inga pengar, utan skulder.	Viņam nebija naudas, bet bija parādi.
Han hade inte tur, utan otur.	Viņam nebija laimes, bet bija nelaimes.
Han hade ingen framgång, utan motgång.	Viņam nebija panākumu, bet bija neveiksmes.
Han var inte nöjd, utan missnöjd.	Viņš nebija apmierināts, bet bija neapmierināts.
Han var inte lycklig, utan olycklig.	Viņš nebija laimīgs, bet bija nelaimīgs.
Han var inte sympatisk, utan osympatisk.	Viņš nebija simpātisks, bet bija nesimpātisks.

Språkvetenskapens historia

Språk har alltid fascinerat mänskligheten. Lingvistikens historia är därför mycket lång. Lingvistik är det systematiska studiet av språk. Till och med för tusentals år sedan funderade människor på språk. Då utvecklade olika kulturer olika system. Som ett resultat har olika beskrivningar av språk uppstått. Dagens lingvistik bygger mest på urgamla teorier. Många traditioner etablerades i synnerhet i Grekland. Men det äldsta kända verket kommer från Indien. Det skrevs för 3.000 år sedan av grammatikern Sakatayana. I forna tider sysselsatte sig filosofer som Platon med språk. Senare utvecklade romerska författare sina teorier ytterligare. Araberna utvecklade sina egna traditioner under 800-talet. Deras verk visar exakta beskrivningar av det arabiska språket. Under vår tid, har man särskilt inriktat sig på forskning av språkens ursprung. Akademiker var i synnerhet intresserade av språkhistoria. På 1900-talet började människor jämföra språk med varandra. De ville förstå hur språk utvecklas. Senare koncentrerade de sig på språk som system. Frågan om hur språk fungerar var i fokus. Idag finns ett stort antal filosofiskolor inom språkvetenskapen. Många nya discipliner har utvecklats sedan femtiotalet. Dessa var delvis starkt påverkade av andra vetenskaper. Exempel på detta är psykolingvistik eller interkulturell kommunikation. De nyare filosofiskolorna är mycket specialiserade. Ett exempel på detta är feministisk lingvistik. Så historian om lingvistik fortsätter… Så länge det finns språk, kommer man att fundera på dem!