svenska » lettiska | 77 [sjuttiosju] | motivera något 3

77 [septiņdesmit septiņi] kaut ko pamatot 3

Varför äter ni inte tårtan?	Kāpēc Jūs neēdat torti?
Jag måste banta.	Man jāsamazina svars.
Jag äter den inte, för att jag måsta banta.	Es neēdu, jo man jāsamazina svars.
Varför dricker ni inte ölet?	Kāpēc Jūs nedzerat alu?
Jag måste köra.	Man vēl jābrauc.
Jag dricker det inte, för att jag måste köra.	Es to nedzeru, jo man vēl jābrauc.
Varför dricker du inte kaffet?	Kāpēc tu nedzer kafiju?
Det är kallt.	Tā ir auksta.
Jag dricker det inte, eftersom det är kallt.	Es to nedzeru, jo tā ir auksta.
Varför dricker du inte teet?	Kāpēc tu nedzer tēju?
Jag har inget socker.	Man nav cukura.
Jag dricker det inte, för att jag inte har något socker.	Es to nedzeru, jo man nav cukura.
Varför äter ni inte soppan?	Kāpēc Jūs neēdat zupu?
Jag har inte beställt den.	Es to nepasūtīju.
Jag äter den inte, eftersom jag inte har beställt den.	Es to neēdu, jo nepasūtīju.
Varför äter ni inte köttet?	Kāpēc Jūs neēdat gaļu?
Jag är vegetarian.	Es esmu veģetāriete.
Jag äter det inte, eftersom jag är vegetarian.	Es to neēdu, jo esmu veģetāriete.

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…