svenska » georgiska | 16 [sexton] | Årstider och väder

16 [თექვსმეტი] წელიწადის დროები და ამინდი

16 [tekvsmet'i] ts'elits'adis droebi da amindi

Det här är årstiderna:	ეს არის წელიწადის დროები: es aris ts'elits'adis droebi:
Våren, sommaren,	გაზაფხული, ზაფხული,; gazapkhuli, zapkhuli,
hösten och vintern.	შემოდგომა, ზამთარი.; shemodgoma, zamtari.
Sommaren är hett.	ზაფხულში ცხელა.; zapkhulshi tskhela.
På sommaren skiner solen.	ზაფხულში მზე ანათებს.; zapkhulshi mze anatebs.
På sommaren går vi gärna ut och promenerar.	ზაფხულში სასეირნოდ მივდივართ.; zapkhulshi saseirnod mivdivart.
Vintern är kall.	ზამთარი ცივია.; zamtari tsivia.
På vintern snöar eller regnar det.	ზამთარში თოვს ან წვიმს.; zamtarshi tovs an ts'vims.
På vintern stannar vi gärna hemma.	ზამთარში სახლში ყოფნა გვიყვარს.; zamtarshi sakhlshi qopna gviqvars.
Det är kallt.	ცივა.; tsiva.
Det regnar.	წვიმს.; ts'vims.
Det är blåsigt.	ქარია.; karia.
Det är varmt.	თბილა.; tbila.
Det är soligt.	მზიანი ამინდია.; mziani amindia.
Det är klart väder.	უღრუბლო ამინდია.; ughrublo amindia.
Vad är det för väder idag?	დღეს როგორი ამინდია?; dghes rogori amindia?
Det är kallt idag.	დღეს ცივა.; dghes tsiva.
Det är varmt idag.	დღეს თბილა.; dghes tbila.

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!