Språkinlärning
previous page  up Innehållsförteckning  next page  | Free download MP3:  ALL  61-70  | Free Android app | Free iPhone app

Home  >   50språk   >   svenska   >   adygeiska   >   Innehållsförteckning


67 [sextiosju]

Possessiva pronomen 2

 


67 [тIокIищрэ блырэ]

ЕхьылIэгъэ цIэпапкIэхэр 2

 

 
glasögonen
нэгъунджэр
njegundzhjer
Han har glömt sina glasögon.
Ащ (хъулъфыгъ) инэгъунджэ къыщыгъупшагъ.
Ashh (hulfyg) injegundzhje kyshhygupshag.
Var har han sina glasögon då?
Ащ (хъулъфыгъ) инэгъунджэ тыдэ щыI?
Ashh (hulfyg) injegundzhje tydje shhyI?
 
 
 
 
klockan
сыхьатыр
syh'atyr
Hans klocka är sönder.
Исыхьат къутагъэ.
Isyh'at kutagje.
Klockan hänger på väggen.
Сыхьатыр дэпкъым пылъагъ.
Syh'atyr djepkym pylag.
 
 
 
 
passet
паспорт
pasport
Han har förlorat sitt pass.
Ащ (хъулъфыгъ) ипаспорт къычIинагъ.
Ashh (hulfyg) ipasport kychIinag.
Var har han sitt pass då?
Ащ (хъулъфыгъ) ипаспорт тыдэ щыI?
Ashh (hulfyg) ipasport tydje shhyI?
 
 
 
 
de – deras, sina
ахэр – ахэм яй
ahjer – ahjem jaj
Barnen kan inte hitta sina föräldrar.
КIэлэцIыкIухэм янэ-ятэхэр агъотыжьрэп.
KIjeljecIykIuhjem janje-jatjehjer agotyzh'rjep.
Men där kommer ju deras föräldrar!
Марыба ахэмэ янэ-ятэхэр къэкIожьых!
Maryba ahjemje janje-jatjehjer kjekIozh'yh!
 
 
 
 
Ni – Er
о – оуй
o – ouj
Hur var er resa, herr Müller?
УизекIон сыдэущтэу ребгъэкIокIыгъа, зиусхьанэу Мюллер?
UizekIon sydjeushhtjeu rebgjekIokIyga, ziush'anjeu Mjuller?
Var är er fru, herr Müller?
Уишъхьагъусэ тыдэ щыI, зиусхьанэу Мюллер?
Uishh'agusje tydje shhyI, ziush'anjeu Mjuller?
 
 
 
 
Ni – Er
о – оуй
o – ouj
Hur var er resa, fru Schmidt?
УизекIон сыдэущтэу ребгъэкIокIыгъа, гуащэу Шмидт?
UizekIon sydjeushhtjeu rebgjekIokIyga, guashhjeu Shmidt?
Var är er man, fru Schmidt?
Уишъхьагъусэ тыдэ щыI, гуащэу Шмидт?
Uishh'agusje tydje shhyI, guashhjeu Shmidt?
 
 
 
 

previous page  up Innehållsförteckning  next page  | Free download MP3:  ALL  61-70  | Free Android app | Free iPhone app

Genetisk mutation gör det möjligt att tala

Människan är den enda levande varelse på jorden som kan tala. Det särskiljer henne från djur och växter. Djur och växter kommunicerar naturligtvis också med varandra. Men de talar inte ett komplext stavelsespråk. Men varför kan människan tala? Vissa fysiska egenskaper behövs för att kunna tala. Dessa fysiska egenskaper finns endast hos människor. Men det betyder inte nödvändigtvis att hon utvecklar dem. I den evolutionära historien händer ingenting utan en anledning. Någonstans längs vägen började människan tala. Vi vet ännu inte exakt när detta hände. Men någonting måste ha hänt, som gav människan förmågan att tala. Forskare tror att en genetisk mutation var ansvarig för detta. Antropologer har jämfört det genetiska materialet hos olika levande varelser. Det är väl känt att en speciell gen påverkar talet. Människor, hos vilka den är skadad, har problem med talet. De kan inte uttrycka sig själva så bra och har svårt att förstå ord. Denna gen undersöktes hos människor, apor och möss. Den är mycket likartad hos människor och schimpanser. Bara två små skillnader kan identifieras. Men dessa skillnader gör sin närvaro känd i hjärnan. Tillsammans med andra gener påverkar de vissa hjärnaktiviteter. Sålunda kan människor tala, men inte apor. Emellertid, det mänskliga språkets gåta är ännu inte löst. För enbart genmutation är inte tillräcklig för att möjliggöra tal. Forskare implanterade den mänskliga genvarianten hos möss. Det gav dem inte förmågan att tala… Men deras pipande förde mycket oväsen!

 


Downloads are FREE for private use, public schools and for non-commercial purposes only!
LICENCE AGREEMENT. Please report any mistakes or incorrect translations here.
Imprint - Impressum  © Copyright 2007 - 2018 Goethe Verlag Starnberg and licensors. All rights reserved.
Contact
book2 svenska - adygeiska för nybörjare