svenska » ukrainska | 71 [sjuttioett] | vilja något

71 [сімдесят один] Щось хотіти

71 [simdesyat odyn] Shchosʹ khotity

Vad vill ni?	Що ви хочете?; Shcho vy khochete?
Vill ni spela fotboll?	Хочете грати у футбол?; Khochete hraty u futbol?
Vill ni besöka vänner?	Чи хочете ви відвідати друзів?; Chy khochete vy vidvidaty druziv?
vilja	Хотіти; Khotity
Jag vill inte komma för sent.	Я не хочу прийти пізно.; YA ne khochu pryy̆ty pizno.
Jag vill inte gå dit.	Я не хочу туди йти.; YA ne khochu tudy y̆ty.
Jag vill gå hem.	Я хочу йти додому.; YA khochu y̆ty dodomu.
Jag vill stanna hemma.	Я хочу залишитися вдома.; YA khochu zalyshytysya vdoma.
Jag vill vara ensam.	Я хочу бути сам / сама.; YA khochu buty sam / sama.
Vill du stanna här?	Чи хочеш ти залишитися тут?; Chy khochesh ty zalyshytysya tut?
Vill du äta här?	Хочеш тут їсти?; Khochesh tut ïsty?
Vill du sova här?	Хочеш тут спати?; Khochesh tut spaty?
Ska ni åka iväg imorgon?	Хочете від’їжджати завтра?; Khochete vid'ïzhdzhaty zavtra?
Vill ni stanna till imorgon?	Чи хочете Ви залишитися до завтра?; Chy khochete Vy zalyshytysya do zavtra?
Vill ni betala räkningen först imorgon?	Чи хочете Ви заплатити тільки завтра?; Chy khochete Vy zaplatyty tilʹky zavtra?
Vill ni gå på diskotek?	Чи хочете ви на дискотеку?; Chy khochete vy na dyskoteku?
Vill ni gå på bio?	Чи хочете ви у кіно?; Chy khochete vy u kino?
Vill ni gå på kafé?	Чи хочете ви у кафе?; Chy khochete vy u kafe?

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!