svenska » norska - Nynorsk | 71 [sjuttioett] | vilja något

71 [syttiein] ville noko 2

Vad vill ni?	Kva vil de?
Vill ni spela fotboll?	Vil de spele fotball?
Vill ni besöka vänner?	Vil de besøkje vener?
vilja	ville
Jag vill inte komma för sent.	Eg vil ikkje kome for seint.
Jag vill inte gå dit.	Eg vil ikkje gå dit.
Jag vill gå hem.	Eg vil gå heim.
Jag vill stanna hemma.	Eg vil bli heime.
Jag vill vara ensam.	Eg vil vere åleine.
Vill du stanna här?	Vil du bli her?
Vill du äta här?	Vil du ete her?
Vill du sova här?	Vil du sove her?
Ska ni åka iväg imorgon?	Vil du køyre i morgon?
Vill ni stanna till imorgon?	Vil du bli til i morgon?
Vill ni betala räkningen först imorgon?	Vil du betale rekninga i morgon?
Vill ni gå på diskotek?	Vil de på diskotek?
Vill ni gå på bio?	Vil de på kino?
Vill ni gå på kafé?	Vil de på kafe?

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!