svenska » norska - Nynorsk | 18 [arton] | Städning

18 [atten] Husvask

Idag är det lördag.	I dag er det laurdag.
Idag har vi tid.	I dag har vi tid.
Idag städar vi lägenheten.	I dag vaskar vi huset.
Jag städar badrummet.	Eg vaskar badet.
Min man tvättar bilen.	Mannen min vaskar bilen.
Barnen tvättar cyklarna.	Ungane vaskar syklane.
Farmor / mormor vattnar blommorna.	Bestemor vatnar blomane.
Barnen städar barnkammaren.	Ungane ryddar på rommet sitt.
Min man städar sitt skrivbord.	Mannen min ryddar skrivebordet sitt.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen.	Eg puttar klesvasken inn i vaskemaskina.
Jag hänger upp tvätten.	Eg henger opp klede.
Jag stryker tvätten.	Eg stryk tøy.
Fönstren är smutsiga.	Glasa er skitne.
Golvet är smutsigt.	Golvet er skite.
Porslinet är smutsigt.	Opvasken er skiten.
Vem putsar fönstren?	Kven vaskar glasa?
Vem dammsuger?	Kven støvsyg?
Vem diskar?	Kven tek oppvasken?

Modersmål? Fadersmål?

Som barn, av vem lärde du dig ditt språk? Du kommer säkert att säga: Av mamma! De flesta människor i världen tror det. Termen ‘modersmål’ finns i nästan alla nationer. Engelskan såväl som kinesiskan känner till den. Kanske för att mödrar tillbringar mer tid med barnen. Men färska studier har kommit fram till andra resultat. De visar att vårt språk oftast är våra fäders språk. Forskare undersökte genetiskt material och blandade stammars språk. I sådana stammar kommer föräldrarna från olika kulturer. Dessa stammar har sitt ursprung för tusentals år sedan. Stora migrationsströmmar var orsaken till detta. Det genetiska materialet från dessa blandade stammar analyserades genetiskt. Sedan jämfördes det med stammens språk. De flesta stammar talar sina manliga förfäders språk. Det betyder att landets språk kommer från Y-kromosomen. Så männen tog med sig sitt språk till främmande länder. Och kvinnorna där antog sedan männens nya språk. Men till och med idag har fäder en stor påverkan på vårt språk. Därför att när bebisar lär sig är de inriktade mot sina fäders språk. Fäder talar betydligt mindre med sina barn. Den manliga meningsstrukturen är också enklare än den kvinnliga. Därför passar faderns språk bättre för bebisar. Det överbelastar dem inte och är lättare att lära sig. Det är därför barn föredrar att imitera ‘pappa’ när de talar, hellre än ‘mamma’. Senare formar moderns vokabulär barnets språk. På så sätt påverkar både mödrar och fäder vårt språk. Så det borde heta föräldraspråk!