svenska » litauiska | 81 [åttoiett] | Förfluten tid 1

81 [aštuoniasdešimt vienas] Praeitis 1

skriva	rašyti
Han skrev ett brev.	Jis (pa)rašė laišką.
Och hon skrev ett kort.	O ji (už)rašė atviruką.
läsa	skaityti
Han läste en veckotidning.	Jis skaitė iliustruotą žurnalą.
Och hon läste en bok.	O ji skaitė knygą.
ta	imti
Han tog en cigarett.	Jis paėmė cigaretę.
Hon tog en bit choklad.	Ji paėmė gabalėlį šokolado.
Han var otrogen, men hon var trogen.	Jis buvo neištikimas, bet ji buvo ištikima.
Han var lat, men hon var flitig.	Jis buvo tinginys, bet ji buvo darbšti.
Han var fattig, men hon var rik.	Jis buvo neturtingas, bet ji buvo turtinga.
Han hade inga pengar, utan skulder.	Jis turėjo ne pinigų, bet skolų.
Han hade inte tur, utan otur.	Jis neturėjo laimės, jam nesisekė.
Han hade ingen framgång, utan motgång.	Jam nesisekė, jį persekiojo nesėkmės.
Han var inte nöjd, utan missnöjd.	Jis buvo ne patenkintas, bet nepatenkintas.
Han var inte lycklig, utan olycklig.	Jis buvo ne laimingas, bet nelaimingas.
Han var inte sympatisk, utan osympatisk.	Jis buvo ne simpatiškas, bet nesimpatiškas.

Språkvetenskapens historia

Språk har alltid fascinerat mänskligheten. Lingvistikens historia är därför mycket lång. Lingvistik är det systematiska studiet av språk. Till och med för tusentals år sedan funderade människor på språk. Då utvecklade olika kulturer olika system. Som ett resultat har olika beskrivningar av språk uppstått. Dagens lingvistik bygger mest på urgamla teorier. Många traditioner etablerades i synnerhet i Grekland. Men det äldsta kända verket kommer från Indien. Det skrevs för 3.000 år sedan av grammatikern Sakatayana. I forna tider sysselsatte sig filosofer som Platon med språk. Senare utvecklade romerska författare sina teorier ytterligare. Araberna utvecklade sina egna traditioner under 800-talet. Deras verk visar exakta beskrivningar av det arabiska språket. Under vår tid, har man särskilt inriktat sig på forskning av språkens ursprung. Akademiker var i synnerhet intresserade av språkhistoria. På 1900-talet började människor jämföra språk med varandra. De ville förstå hur språk utvecklas. Senare koncentrerade de sig på språk som system. Frågan om hur språk fungerar var i fokus. Idag finns ett stort antal filosofiskolor inom språkvetenskapen. Många nya discipliner har utvecklats sedan femtiotalet. Dessa var delvis starkt påverkade av andra vetenskaper. Exempel på detta är psykolingvistik eller interkulturell kommunikation. De nyare filosofiskolorna är mycket specialiserade. Ett exempel på detta är feministisk lingvistik. Så historian om lingvistik fortsätter… Så länge det finns språk, kommer man att fundera på dem!