svenska » italienska | 18 [arton] | Städning

18 [diciotto] Pulizie di casa

Idag är det lördag.	Oggi è sabato.
Idag har vi tid.	Oggi abbiamo tempo.
Idag städar vi lägenheten.	Oggi puliamo l’appartamento.
Jag städar badrummet.	Io pulisco il bagno.
Min man tvättar bilen.	Mio marito pulisce la macchina / l’auto.
Barnen tvättar cyklarna.	I bambini puliscono le biciclette.
Farmor / mormor vattnar blommorna.	La nonna annaffia i fiori.
Barnen städar barnkammaren.	I bambini mettono in ordine la loro stanza.
Min man städar sitt skrivbord.	Mio marito mette in ordine la sua scrivania.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen.	Metto la biancheria nella lavatrice.
Jag hänger upp tvätten.	Stendo il bucato.
Jag stryker tvätten.	Stiro la biancheria.
Fönstren är smutsiga.	Le finestre sono sporche.
Golvet är smutsigt.	Il pavimento è sporco.
Porslinet är smutsigt.	Le stoviglie sono sporche.
Vem putsar fönstren?	Chi pulisce le finestre?
Vem dammsuger?	Chi spolvera? / Chi passa l’aspirapolvere?
Vem diskar?	Chi lava i piatti?

Modersmål? Fadersmål?

Som barn, av vem lärde du dig ditt språk? Du kommer säkert att säga: Av mamma! De flesta människor i världen tror det. Termen ‘modersmål’ finns i nästan alla nationer. Engelskan såväl som kinesiskan känner till den. Kanske för att mödrar tillbringar mer tid med barnen. Men färska studier har kommit fram till andra resultat. De visar att vårt språk oftast är våra fäders språk. Forskare undersökte genetiskt material och blandade stammars språk. I sådana stammar kommer föräldrarna från olika kulturer. Dessa stammar har sitt ursprung för tusentals år sedan. Stora migrationsströmmar var orsaken till detta. Det genetiska materialet från dessa blandade stammar analyserades genetiskt. Sedan jämfördes det med stammens språk. De flesta stammar talar sina manliga förfäders språk. Det betyder att landets språk kommer från Y-kromosomen. Så männen tog med sig sitt språk till främmande länder. Och kvinnorna där antog sedan männens nya språk. Men till och med idag har fäder en stor påverkan på vårt språk. Därför att när bebisar lär sig är de inriktade mot sina fäders språk. Fäder talar betydligt mindre med sina barn. Den manliga meningsstrukturen är också enklare än den kvinnliga. Därför passar faderns språk bättre för bebisar. Det överbelastar dem inte och är lättare att lära sig. Det är därför barn föredrar att imitera ‘pappa’ när de talar, hellre än ‘mamma’. Senare formar moderns vokabulär barnets språk. På så sätt påverkar både mödrar och fäder vårt språk. Så det borde heta föräldraspråk!