svenska » ungerska | 81 [åttoiett] | Förfluten tid 1

81 [nyolcvanegy] Múlt 1

skriva	írni
Han skrev ett brev.	Ő (férfi) egy levelet írt.
Och hon skrev ett kort.	És ő (nő) egy képeslapot írt.
läsa	olvasni
Han läste en veckotidning.	Ő (férfi) egy magazint olvasott.
Och hon läste en bok.	És ő (nő) egy könyvet olvasott.
ta	venni
Han tog en cigarett.	Ő vett egy cigarettát.
Hon tog en bit choklad.	Ő vett egy darab csokoládét.
Han var otrogen, men hon var trogen.	Ő (férfi) hűtlen volt, de ő (nő) hűséges volt.
Han var lat, men hon var flitig.	Ő (férfi) lusta volt, de ő (nő) szorgalmas volt.
Han var fattig, men hon var rik.	Ő (férfi) szegény volt, de ő (nő) gazdag volt.
Han hade inga pengar, utan skulder.	Nem pénze volt, hanem adóssága.
Han hade inte tur, utan otur.	Nem szerencséje volt, hanem pechje.
Han hade ingen framgång, utan motgång.	Nem sikere volt, hanem kudarca.
Han var inte nöjd, utan missnöjd.	Nem volt elégedett, hanem elégedetlen.
Han var inte lycklig, utan olycklig.	Nem volt szerencsés, hanem szerencsétlen.
Han var inte sympatisk, utan osympatisk.	Nem volt szimpatikus, hanem antipatikus.

Språkvetenskapens historia

Språk har alltid fascinerat mänskligheten. Lingvistikens historia är därför mycket lång. Lingvistik är det systematiska studiet av språk. Till och med för tusentals år sedan funderade människor på språk. Då utvecklade olika kulturer olika system. Som ett resultat har olika beskrivningar av språk uppstått. Dagens lingvistik bygger mest på urgamla teorier. Många traditioner etablerades i synnerhet i Grekland. Men det äldsta kända verket kommer från Indien. Det skrevs för 3.000 år sedan av grammatikern Sakatayana. I forna tider sysselsatte sig filosofer som Platon med språk. Senare utvecklade romerska författare sina teorier ytterligare. Araberna utvecklade sina egna traditioner under 800-talet. Deras verk visar exakta beskrivningar av det arabiska språket. Under vår tid, har man särskilt inriktat sig på forskning av språkens ursprung. Akademiker var i synnerhet intresserade av språkhistoria. På 1900-talet började människor jämföra språk med varandra. De ville förstå hur språk utvecklas. Senare koncentrerade de sig på språk som system. Frågan om hur språk fungerar var i fokus. Idag finns ett stort antal filosofiskolor inom språkvetenskapen. Många nya discipliner har utvecklats sedan femtiotalet. Dessa var delvis starkt påverkade av andra vetenskaper. Exempel på detta är psykolingvistik eller interkulturell kommunikation. De nyare filosofiskolorna är mycket specialiserade. Ett exempel på detta är feministisk lingvistik. Så historian om lingvistik fortsätter… Så länge det finns språk, kommer man att fundera på dem!