svenska » bulgariska | 71 [sjuttioett] | vilja något

71 [седемдесет и едно] искам, желая нещо

71 [sedemdeset i yedno] iskam, zhelaya neshcho

Vad vill ni?	Какво искате?; Kakvo iskate?
Vill ni spela fotboll?	Искате ли да играете футбол?; Iskate li da igraete futbol?
Vill ni besöka vänner?	Искате ли да посетите приятелите си?; Iskate li da posetite priyatelite si?
vilja	Искам; Iskam
Jag vill inte komma för sent.	Не искам да закъснявам.; Ne iskam da zakysnyavam.
Jag vill inte gå dit.	Не искам да ходя там.; Ne iskam da khodya tam.
Jag vill gå hem.	Искам да си отида у дома.; Iskam da si otida u doma.
Jag vill stanna hemma.	Искам да остана у дома.; Iskam da ostana u doma.
Jag vill vara ensam.	Искам да съм сам / сама.; Iskam da sym sam / sama.
Vill du stanna här?	Искаш ли да останеш тук?; Iskash li da ostanesh tuk?
Vill du äta här?	Искаш ли да се храниш тук?; Iskash li da se khranish tuk?
Vill du sova här?	Искаш ли да спиш тук?; Iskash li da spish tuk?
Ska ni åka iväg imorgon?	Утре ли искате да заминете?; Utre li iskate da zaminete?
Vill ni stanna till imorgon?	До утре ли желаете да останете?; Do utre li zhelaete da ostanete?
Vill ni betala räkningen först imorgon?	Утре ли желаете да платите сметката?; Utre li zhelaete da platite smetkata?
Vill ni gå på diskotek?	На дискотека ли искате да отидете?; Na diskoteka li iskate da otidete?
Vill ni gå på bio?	На кино ли искате да отидете?; Na kino li iskate da otidete?
Vill ni gå på kafé?	В кафенето ли искате да отидете?; V kafeneto li iskate da otidete?

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!