Learn Languages Online!
previous page  up Innholdsfortegnelse  next page  | Free download MP3:  ALL  51-60  | Free Android app | Free iPhone app

Home  >   50languages.com   >   nynorsk   >   panjabi   >   Innholdsfortegnelse


55 [femtifem]

Arbeide

 


55 [ਪਚਵੰਜਾ]

ਕੰਮ

 

 
Kva jobbar du med?
ਤੂੰ ਕੀ ਕੰਮ ਕਰਦਾ / ਕਰਦੀ ਹੈਂ?
tū kī kama karadā/ karadī haiṁ?
Mannen min er lege.
ਮੇਰੇ ਪਤੀ ਡਾਕਟਰ ਹਨ।
Mērē patī ḍākaṭara hana.
Eg jobbar deltid som sjukepleiar.
ਮੈਂ ਅੱਧਾ ਦਿਨ ਨਰਸ ਦਾ ਕੰਮ ਕਰਦੀ ਹਾਂ।
Maiṁ adhā dina narasa dā kama karadī hāṁ.
 
 
 
 
Snart blir vi pensjonistar.
ਜਲਦੀ ਹੀ ਅਸੀਂ ਪੈਂਸ਼ਨ ਲਵਾਂਗੇ।
Jaladī hī asīṁ painśana lavāṅgē.
Men skattane er høge.
ਪਰ ਕਰ ਬਹੁਤ ਜ਼ਿਆਦਾ ਹੈ।
Para kara bahuta zi'ādā hai.
Og helseforsikringa er dyr.
ਅਤੇ ਬੀਮਾ ਬਹੁਤ ਜ਼ਿਆਦਾ ਹੈ।
Atē bīmā bahuta zi'ādā hai.
 
 
 
 
Kva har du lyst til å bli?
ਤੂੰ ਕੀ ਬਣਨਾ ਚਾਹੁੰਦਾ / ਚਾਹੁੰਦੀ ਹੈਂ?
Tū kī baṇanā cāhudā/ cāhudī haiṁ?
Eg vil bli ingeniør.
ਮੈਂ ਇੰਜੀਨੀਅਰ ਬਣਨਾ ਚਾਹੁੰਦਾ / ਚਾਹੁੰਦੀ ਹਾਂ।
Maiṁ ijīnī'ara baṇanā cāhudā/ cāhudī hāṁ.
Eg vil studere ved universitetet.
ਮੈਂ ਵਿਸ਼ਵ – ਵਿਦਿਆਲੇ ਵਿੱਚ ਪੜ੍ਹਨਾ ਚਾਹੁੰਦਾ / ਚਾਹੁੰਦੀ ਹਾਂ।
Maiṁ viśava – vidi'ālē vica paṛhanā cāhudā/ cāhudī hāṁ.
 
 
 
 
Eg er praktikant.
ਮੈਂ ਇੱਕ ਸਿਖਿਆਰਥੀ ਹਾਂ।
Maiṁ ika sikhi'ārathī hāṁ.
Eg tenar ikkje mykje.
ਮੈਂ ਜ਼ਿਆਦਾ ਨਹੀਂ ਕਮਾਉਂਦਾ / ਕਮਾਉਂਦੀ ਹਾਂ।
Maiṁ zi'ādā nahīṁ kamā'undā/ kamā'undī hāṁ.
Eg tek praksis i utlandet.
ਮੈਂ ਵਿਦੇਸ਼ ਵਿੱਚ ਸਿਖਲਾਈ ਲੈ ਰਿਹਾ / ਰਹੀ ਹਾ।
Maiṁ vidēśa vica sikhalā'ī lai rihā/ rahī hā.
 
 
 
 
Det er sjefen min.
ਉਹ ਮੇਰੇ ਸਾਹਿਬ ਹਨ।
Uha mērē sāhiba hana.
Eg har hyggelege kollegaer.
ਮੇਰੇ ਸਹਿਕਰਮੀ ਚੰਗੇ ਹਨ।
Mērē sahikaramī cagē hana.
Vi et lunsj i kantina.
ਦੁਪਹਿਰ ਨੂੰ ਅਸੀਂ ਹਮੇਸ਼ਾਂ ਭੋਜਨਾਲਿਆ ਜਾਂਦੇ ਹਾਂ।
Dupahira nū asīṁ hamēśāṁ bhōjanāli'ā jāndē hāṁ.
 
 
 
 
Eg ser etter arbeid.
ਮੈਂ ਨੌਕਰੀ ਲੱਭ ਰਿਹਾ / ਰਹੀ ਹਾਂ।
Maiṁ naukarī labha rihā/ rahī hāṁ.
Eg har vore arbeidslaus i eitt år.
ਮੈਂ ਪਿਛਲੇ ਸਾਲ ਤੋਂ ਬੇਰੋਜ਼ਗਾਰ ਹਾਂ।
Maiṁ pichalē sāla tōṁ bērōzagāra hāṁ.
Her i landet er det for mange arbeidsledige.
ਇਸ ਦੇਸ਼ ਵਿੱਚ ਬਹੁਤ ਜ਼ਿਆਦਾ ਬੇਰੋਜ਼ਗਾਰ ਲੋਕ ਹਨ।
Isa dēśa vica bahuta zi'ādā bērōzagāra lōka hana.
 
 
 
 
 

previous page  up Innholdsfortegnelse  next page  | Free download MP3:  ALL  51-60  | Free Android app | Free iPhone app

Minnet treng språk

Dei fleste hugsar fyrste skuledagen sin. Men kva som kom før der, hugsar dei ikkje lenger. Frå dei fyrste leveåra våre har vi nesten ikkje noko minne. Men kvifor er det slik? Kvifor kan vi ikkje hugse det vi opplevde som speborn? Grunnen til det ligg i utviklinga vår. Språk og minne utviklar seg omtrent på same tid. Og for å hugse noko, treng mennesket språk. Det tyder at vi må ha ord for det vi opplever. Forskarar har gjennomført ulike testar med born. Då oppdaga dei noko interessant. Så snart born lærer å prate, gløymer dei alt som var før. Starten på språket er altså starten på minnet. I dei tre fyrste leveåra sine lærer born særs mykje. Dei opplever kvar dag nye ting. I denne alderen gjer dei mange viktige erfaringar. Likevel går alt dette tapt. Psykologar kallar dette fenomenet infantil amnesi, barnleg minnetap. Berre dei tinga som barnet kan setje namn på, blir verande. Det sjølvbiografiske minnet lagrar personlege opplevingar. Det fungerer som ei dagbok. Alt som er viktig i livet vårt, blir lagra der. På denne måten formar det sjølvbiografiske minnet identiteten vår. Men denne utviklinga avheng av morsmålslæringa. Og vi kan berre aktivere minnet vårt gjennom språket vårt. Dei tinga vi har opplevd som spebarn, er sjølvsagt ikkje verkeleg borte. Dei er lagra ein stad i hjernen vår. Vi kan berre ikkje få tak i dei meir... - det er vel synd, ikkje sant?

 


Downloads are FREE for private use, public schools and for non-commercial purposes only!
LICENCE AGREEMENT. Please report any mistakes or incorrect translations here.
Imprint - Impressum  © Copyright 2007 - 2018 Goethe Verlag Starnberg and licensors. All rights reserved.
Contact
book2 nynorsk - panjabi for nybegynnere