svenska » litauiska | 40 [fyrtio] | Fråga efter vägen

40 [keturiasdešimt] Kelio teiravimasis

Ursäkta!	Atsiprašau!
Kan ni hjälpa mig?	Ar galite man padėti?
Var finns en bra restaurang här?	Kur čia yra geras restoranas?
Gå runt hörnet till vänster.	Eikite į kairę už kampo.
Gå sedan en bit rakt fram.	Paskui truputį paeikite tiesiai.
Gå sedan hundra meter till höger.	Paskui šimtą metrų eikite į dešnę.
Ni kan också ta bussen.	(Jūs) galite važiuoti ir autobusu.
Ni kan också ta spårvagnen.	(Jūs) galite važiuoti ir tramvajumi.
Ni kan också helt enkelt åka efter mig.	(Jūs) galite tiesiog paskui mane važiuoti.
Hur kommer jag till fotbollsstadion?	Kaip man nuvykti į futbolo stadioną?
Gå över bron!	Važiuokite per tiltą!
Åk genom tunneln!	Važiuokite per tunelį!
Åk fram till tredje trafikljuset.	Važiuokite iki trečio šviesoforo.
Ta sedan av till höger vid första gatan.	Paskui pasukite į pirmą gatvę dešinėje.
Åk sedan rakt fram vid nästa korsning.	Paskui važiuokite tiesiai per kitą sankryžą.
Ursäkta, hur kommer jag till flygplatsen?	Atsiprašau, kaip (man) nuvykti į oro uostą?
Det är bäst att ta tunnelbanan.	Geriausiai važiuokite metro.
Åk helt enkelt ända fram till slutstationen.	Tiesiog važiuokite iki galutinės stoties.

Snabba språk, långsamma språk

Det finns mer än 6.000 språk i världen. Men alla har samma funktion. De hjälper oss att utbyta information. Detta sker på olika sätt i varje språk. Därför att varje språk beter sig enligt sina egna regler. Hur snabbt ett språk talas skiljer sig också. Lingvister har bevisat detta i olika studier. För detta ändamål översattes korta texter till flera språk. Texterna lästes sedan upp av infödda talare. Resultatet var tydligt. Japanska och spanska är de snabbaste språken. På dessa språk talas nästan 8 stavelser per sekund. Kineserna talar betydligt långsammare. De talar bara 5 stavelser per sekund. Hastigheten beror på stavelsernas komplexitet. Om stavelserna är komplexa, tar det längre tid att tala. Tyskan, till exempel, innehåller 3 ljud per stavelse. Därför talas den relativt långsamt. Att tala snabbt betyder dock inte att det finns mycket att kommunicera. Raka motsatsen! Endast lite information finns i stavelser som talas snabbt. Fastän japanerna talar snabbt förmedlar de lite innehåll. Å andra sidan säger det ‘långsamma’ språket kinesiska en hel del med ett fåtal ord. Engelska stavelser innehåller också en hel del information. Intressant är: De utvärderade språken är nästan lika effektiva! Det betyder att den som talar långsammare säger mer. Och den som talar snabbare behöver fler ord. I slutändan når alla sitt mål på ungefär samma tid.