svenska » litauiska | 18 [arton] | Städning

18 [aštuoniolika] Tvarkymasis namuose

Idag är det lördag.	Šiandien šeštadienis.
Idag har vi tid.	Šiandien (mes) turime laiko.
Idag städar vi lägenheten.	Šiandien (mes) valome butą.
Jag städar badrummet.	Aš valau / šveičiu vonią.
Min man tvättar bilen.	Mano vyras plauna automobilį.
Barnen tvättar cyklarna.	Vaikai valo dviračius.
Farmor / mormor vattnar blommorna.	Senelė laisto gėles.
Barnen städar barnkammaren.	Vaikai tvarko vaikų kambarį.
Min man städar sitt skrivbord.	Mano vyras tvarko savo rašomąjį stalą.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen.	(Aš) dedu skalbinius į skalbyklę.
Jag hänger upp tvätten.	(Aš) džiaustau skalbinius.
Jag stryker tvätten.	(Aš) lyginu skalbinius.
Fönstren är smutsiga.	Langai (yra) nešvarūs.
Golvet är smutsigt.	Grindys (yra) nešvarios.
Porslinet är smutsigt.	Indai (yra) nešvarūs.
Vem putsar fönstren?	Kas valo langus?
Vem dammsuger?	Kas siurbia dulkes?
Vem diskar?	Kas plauna indus?

Modersmål? Fadersmål?

Som barn, av vem lärde du dig ditt språk? Du kommer säkert att säga: Av mamma! De flesta människor i världen tror det. Termen ‘modersmål’ finns i nästan alla nationer. Engelskan såväl som kinesiskan känner till den. Kanske för att mödrar tillbringar mer tid med barnen. Men färska studier har kommit fram till andra resultat. De visar att vårt språk oftast är våra fäders språk. Forskare undersökte genetiskt material och blandade stammars språk. I sådana stammar kommer föräldrarna från olika kulturer. Dessa stammar har sitt ursprung för tusentals år sedan. Stora migrationsströmmar var orsaken till detta. Det genetiska materialet från dessa blandade stammar analyserades genetiskt. Sedan jämfördes det med stammens språk. De flesta stammar talar sina manliga förfäders språk. Det betyder att landets språk kommer från Y-kromosomen. Så männen tog med sig sitt språk till främmande länder. Och kvinnorna där antog sedan männens nya språk. Men till och med idag har fäder en stor påverkan på vårt språk. Därför att när bebisar lär sig är de inriktade mot sina fäders språk. Fäder talar betydligt mindre med sina barn. Den manliga meningsstrukturen är också enklare än den kvinnliga. Därför passar faderns språk bättre för bebisar. Det överbelastar dem inte och är lättare att lära sig. Det är därför barn föredrar att imitera ‘pappa’ när de talar, hellre än ‘mamma’. Senare formar moderns vokabulär barnets språk. På så sätt påverkar både mödrar och fäder vårt språk. Så det borde heta föräldraspråk!