svenska » esperanto | 71 [sjuttioett] | vilja något

71 [sepdek unu] voli ion

Vad vill ni?	Kion vi volas?
Vill ni spela fotboll?	Ĉu vi volas futbali?
Vill ni besöka vänner?	Ĉu vi volas viziti amikojn?
vilja	voli
Jag vill inte komma för sent.	Mi ne volas veni malfrue.
Jag vill inte gå dit.	Mi ne volas iri tien.
Jag vill gå hem.	Mi volas iri hejmen.
Jag vill stanna hemma.	Mi volas resti hejme.
Jag vill vara ensam.	Mi volas esti sola.
Vill du stanna här?	Ĉu vi volas resti ĉi-tie?
Vill du äta här?	Ĉu vi volas manĝi ĉi-tie?
Vill du sova här?	Ĉu vi volas dormi ĉi-tie?
Ska ni åka iväg imorgon?	Ĉu vi volas forveturi morgaŭ?
Vill ni stanna till imorgon?	Ĉu vi volas resti ĝis morgaŭ?
Vill ni betala räkningen först imorgon?	Ĉu vi volas pagi la fakturon nur morgaŭ?
Vill ni gå på diskotek?	Ĉu vi volas iri diskoteken?
Vill ni gå på bio?	Ĉu vi volas iri kinejen?
Vill ni gå på kafé?	Ĉu vi volas iri kafejen?

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!