svenska » esperanto | 40 [fyrtio] | Fråga efter vägen

40 [kvardek] Demandi pri la vojo

Ursäkta!	Pardonu min!
Kan ni hjälpa mig?	Ĉu vi povas helpi min?
Var finns en bra restaurang här?	Kie estas bona restoracio apude?
Gå runt hörnet till vänster.	Ĉeangule iru maldekstren.
Gå sedan en bit rakt fram.	Poste iome iru rekte antaŭen.
Gå sedan hundra meter till höger.	Poste iru cent metrojn dekstren.
Ni kan också ta bussen.	Vi povas ankaŭ preni la buson.
Ni kan också ta spårvagnen.	Vi povas ankaŭ preni la tramon.
Ni kan också helt enkelt åka efter mig.	Vi povas ankaŭ simple sekvi min aŭte.
Hur kommer jag till fotbollsstadion?	Kiel mi atingu la futbalstadionon?
Gå över bron!	Transiru la ponton!
Åk genom tunneln!	Traveturu la tunelon!
Åk fram till tredje trafikljuset.	Veturu ĝis la tria trafiklumo.
Ta sedan av till höger vid första gatan.	Poste turnu dekstren en la unuan straton.
Åk sedan rakt fram vid nästa korsning.	Poste veturu rekte antaŭen tra la sekvanta vojkruciĝo.
Ursäkta, hur kommer jag till flygplatsen?	Pardonu min, kiel mi atingu la flughavenon?
Det är bäst att ta tunnelbanan.	Plej bone estas, se vi prenas la metroon.
Åk helt enkelt ända fram till slutstationen.	Simple veturu ĝis la lasta haltejo.

Snabba språk, långsamma språk

Det finns mer än 6.000 språk i världen. Men alla har samma funktion. De hjälper oss att utbyta information. Detta sker på olika sätt i varje språk. Därför att varje språk beter sig enligt sina egna regler. Hur snabbt ett språk talas skiljer sig också. Lingvister har bevisat detta i olika studier. För detta ändamål översattes korta texter till flera språk. Texterna lästes sedan upp av infödda talare. Resultatet var tydligt. Japanska och spanska är de snabbaste språken. På dessa språk talas nästan 8 stavelser per sekund. Kineserna talar betydligt långsammare. De talar bara 5 stavelser per sekund. Hastigheten beror på stavelsernas komplexitet. Om stavelserna är komplexa, tar det längre tid att tala. Tyskan, till exempel, innehåller 3 ljud per stavelse. Därför talas den relativt långsamt. Att tala snabbt betyder dock inte att det finns mycket att kommunicera. Raka motsatsen! Endast lite information finns i stavelser som talas snabbt. Fastän japanerna talar snabbt förmedlar de lite innehåll. Å andra sidan säger det ‘långsamma’ språket kinesiska en hel del med ett fåtal ord. Engelska stavelser innehåller också en hel del information. Intressant är: De utvärderade språken är nästan lika effektiva! Det betyder att den som talar långsammare säger mer. Och den som talar snabbare behöver fler ord. I slutändan når alla sitt mål på ungefär samma tid.