svenska » esperanto | 18 [arton] | Städning

18 [dek ok] Dompurigado

Idag är det lördag.	Hodiaŭ estas sabato.
Idag har vi tid.	Hodiaŭ ni havas tempon.
Idag städar vi lägenheten.	Hodiaŭ ni purigadas la loĝejon.
Jag städar badrummet.	Mi purigadas la banĉambron.
Min man tvättar bilen.	Mia edzo lavas la aŭton.
Barnen tvättar cyklarna.	La infanoj purigadas la biciklojn.
Farmor / mormor vattnar blommorna.	Avinjo akvumas la florojn.
Barnen städar barnkammaren.	La infanoj ordigas la infanĉambron.
Min man städar sitt skrivbord.	Mia edzo ordigas sian skribotablon.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen.	Mi enigas la lavotaĵon en la lavmaŝinon.
Jag hänger upp tvätten.	Mi etendas la sekigotan lavitaĵon.
Jag stryker tvätten.	Mi gladas la lavitaĵon.
Fönstren är smutsiga.	La fenestroj estas malpuraj.
Golvet är smutsigt.	La planko estas malpura.
Porslinet är smutsigt.	La vazaro estas malpura.
Vem putsar fönstren?	Kiu purigadas la fenestrojn?
Vem dammsuger?	Kiu polvosuĉas?
Vem diskar?	Kiu lavas la vazaron?

Modersmål? Fadersmål?

Som barn, av vem lärde du dig ditt språk? Du kommer säkert att säga: Av mamma! De flesta människor i världen tror det. Termen ‘modersmål’ finns i nästan alla nationer. Engelskan såväl som kinesiskan känner till den. Kanske för att mödrar tillbringar mer tid med barnen. Men färska studier har kommit fram till andra resultat. De visar att vårt språk oftast är våra fäders språk. Forskare undersökte genetiskt material och blandade stammars språk. I sådana stammar kommer föräldrarna från olika kulturer. Dessa stammar har sitt ursprung för tusentals år sedan. Stora migrationsströmmar var orsaken till detta. Det genetiska materialet från dessa blandade stammar analyserades genetiskt. Sedan jämfördes det med stammens språk. De flesta stammar talar sina manliga förfäders språk. Det betyder att landets språk kommer från Y-kromosomen. Så männen tog med sig sitt språk till främmande länder. Och kvinnorna där antog sedan männens nya språk. Men till och med idag har fäder en stor påverkan på vårt språk. Därför att när bebisar lär sig är de inriktade mot sina fäders språk. Fäder talar betydligt mindre med sina barn. Den manliga meningsstrukturen är också enklare än den kvinnliga. Därför passar faderns språk bättre för bebisar. Det överbelastar dem inte och är lättare att lära sig. Det är därför barn föredrar att imitera ‘pappa’ när de talar, hellre än ‘mamma’. Senare formar moderns vokabulär barnets språk. På så sätt påverkar både mödrar och fäder vårt språk. Så det borde heta föräldraspråk!