svenska » vitryska | 71 [sjuttioett] | vilja något

71 [семдзесят адзін] нечага жадаць

71 [semdzesyat adzіn] nechaga zhadats’

Vad vill ni?	Чаго вы жадаеце?; Chago vy zhadaetse?
Vill ni spela fotboll?	Жадаеце згуляць у футбол?; Zhadaetse zgulyats’ u futbol?
Vill ni besöka vänner?	Жадаеце наведаць сяброў?; Zhadaetse navedats’ syabrou?
vilja	хацець; khatsets’
Jag vill inte komma för sent.	Я не хачу позна прыходзіць.; Ya ne khachu pozna prykhodzіts’.
Jag vill inte gå dit.	Я не хачу туды ісці.; Ya ne khachu tudy іstsі.
Jag vill gå hem.	Я хачу пайсці дадому.; Ya khachu paystsі dadomu.
Jag vill stanna hemma.	Я хачу застацца дома.; Ya khachu zastatstsa doma.
Jag vill vara ensam.	Я жадаю застацца адзін.; Ya zhadayu zastatstsa adzіn.
Vill du stanna här?	Ты хочаш застацца тут?; Ty khochash zastatstsa tut?
Vill du äta här?	Ты хочаш тут паесці?; Ty khochash tut paestsі?
Vill du sova här?	Ты хочаш спаць тут?; Ty khochash spats’ tut?
Ska ni åka iväg imorgon?	Вы хочаце заўтра ад’ехаць?; Vy khochatse zautra ad'ekhats’?
Vill ni stanna till imorgon?	Вы хочаце застацца да заўтра?; Vy khochatse zastatstsa da zautra?
Vill ni betala räkningen först imorgon?	Вы хочаце аплаціць рахунак толькі заўтра?; Vy khochatse aplatsіts’ rakhunak tol’kі zautra?
Vill ni gå på diskotek?	Хочаце на дыскатэку?; Khochatse na dyskateku?
Vill ni gå på bio?	Хочаце ў кіно?; Khochatse u kіno?
Vill ni gå på kafé?	Хочаце ў кавярню?; Khochatse u kavyarnyu?

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!