svenska » vitryska | 16 [sexton] | Årstider och väder

16 [шаснаццаць] Поры года і надвор’е

16 [shasnatstsats’] Pory goda і nadvor’e

Det här är årstiderna:	Вось поры года: Vos’ pory goda:
Våren, sommaren,	вясна, лета,; vyasna, leta,
hösten och vintern.	восень і зіма.; vosen’ і zіma.
Sommaren är hett.	Лета спякотнае.; Leta spyakotnae.
På sommaren skiner solen.	Улетку свеціць сонца.; Uletku svetsіts’ sontsa.
På sommaren går vi gärna ut och promenerar.	Улетку мы любім гуляць.; Uletku my lyubіm gulyats’.
Vintern är kall.	Зіма халодная.; Zіma khalodnaya.
På vintern snöar eller regnar det.	Узімку ідзе снег або дождж.; Uzіmku іdze sneg abo dozhdzh.
På vintern stannar vi gärna hemma.	Узімку нам падабаецца быць дома.; Uzіmku nam padabaetstsa byts’ doma.
Det är kallt.	Холадна.; Kholadna.
Det regnar.	Ідзе дождж.; Іdze dozhdzh.
Det är blåsigt.	Дзьме вецер.; Dz’me vetser.
Det är varmt.	Цёпла.; Tsepla.
Det är soligt.	Сонечна.; Sonechna.
Det är klart väder.	Бязвоблачна.; Byazvoblachna.
Vad är det för väder idag?	Якое сёння надвор’е?; Yakoe sennya nadvor’e?
Det är kallt idag.	Сёння холадна.; Sennya kholadna.
Det är varmt idag.	Сёння цёпла.; Sennya tsepla.

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!