nynorsk » svensk | 68 [sekstiåtte] | stor - liten

68 [sextioåtta] stor – liten

stor og liten	stor och liten
Elefanten er stor.	Elefanten är stor.
Musa er lita.	Musen är liten.
mørk og lys	mörk och ljus
Natta er mørk.	Natten är mörk.
Dagen er lys.	Dagen är ljus.
gamal og ung	gammal och ung
Bestefar vår er veldig gamal.	Vår farfar / morfar är mycket gammal.
For sytti år sidan var han ung.	För 70 år sedan var han ännu ung.
fin og stygg	vacker och ful
Sumarfuglen er fin.	Fjärilen är vacker.
Edderkoppen er stygg.	Spindeln är ful.
tjukk og tynn	tjock och smal
Ei kvinne på hundre kilo er tjukk.	En kvinna på 100 kg är tjock.
Ein mann på femti kilo er tynn.	En man på 50 kg är smal.
dyr og billeg	dyr och billig
Bilen er dyr.	Bilen är dyr.
Avisa er billeg.	Tidningen är billig.

To språk = to språksenter!

Det er ikkje det same for hjernen vår når vi lærer språk. Det er fordi hjernen har ulike lagringsområde for ulike språk. Ikkje alle språka vi lærer, blir lagra same stad. Dei språka vi lærer som vaksne, har eit eige lager. Det tyder at hjernen handsamar dei nye reglane i eit anna område. Dei blir ikkje lagra på same stad som morsmålet. Menneske som veks opp tospråklege, brukar same området. Fleire studiar har kome fram til dette. Nevrovitskapsfolk har undersøkt ulike forsøkspersonar. Desse personane prata to språk flytande. Ein del av forsøkspersonane hadde vokse opp med båe språka. Den andre delen hadde lært det andre språket seinare. Under språktestar kunne forskarane måle hjerneaktiviteten. Slik såg dei kva område av hjernen som arbeidde med testane. Og dei såg at dei som hadde lært språket seinare, hadde to språksenter! Forskarane hadde lenge trudd at det var slik. Menneske med hjerneskader viser ofte ulike symptom. Så hjerneskade kan føre til språkproblem. Ofra for hjerneskade har ofte problem med å uttale eller forstå ord. Men tospråklege hjerneskade-offer viser somme tider uvanlege symptom. Språkproblema deira vedkjem ikkje alltid båe språka. Om berre eitt område i hjernen er skada, kan det andre fungere enno. Då pratar pasientane eitt språk betre enn det andre. Dei to språka kan bli lært på nytt i ulikt tempo. Det viser at båe språka ikkje er lagra på same stad. Når dei ikkje blir lært på same tid, lagar dei to ulike språksenter. Vi veit enno ikkje nøyaktig korleis hjernen handterer fleire språk. Men ny kunnskap kan føre til nye læringsstrategiar...